Allt handlar om förväntningar

Vi kan summera ännu en positiv vecka på världens aktiemarknader. Helsingforsbörsen steg med drygt en procent, och har nu lyft med hela tolv procent sedan den senaste botten strax innan årsskiftet. I täten för veckans uppgång gick Huhtamäki, Stora Enso och Nokian Renkaat – oron för konjunkturutvecklingen har helt klart minskat på senare tid. Spegelbilden av detta är, inte helt oväntat, en trögare utveckling för konjunkturstabila aktier som Orion, Fortum, DNA och Elisa (samtliga föll i värde under veckan).

En viktig drivkraft för kapitalmarknaderna är handelssamtalen mellan USA och Kina. Veckans nyhetsflöde från dessa gav ett par informationsbitar som tolkades positivt: dels verkar USA vara beredda att skjuta på införandet av nya tullar något om så krävs, dels verkar Kina vara beredda att öka sina inköp av amerikanska teknologivaror. Det återstår alltjämt mycket innan ett avtal är på plats, men det förefaller onekligen som om båda sidor är angelägna om att hitta en lösning. I mina ögon är risken för ”no deal” ännu det kortsiktigt största hotet mot aktiemarknaderna.

Reaktionerna på Huhtamäkis rapport, som avslutade rapportsäsongen för de stora bolagen, var intressanta. Aktien steg med mer än 10 procent efter rapporten, trots att både intäkter och resultat inte var mer än marginellt bättre än marknadens förväntningar. Intäkterna var 1 procent högre än konsensusprognoserna och det underliggande rörelseresultatet 4 procent starkare – positivt, men inte dramatiskt. I jämförelse med föregående år var resultatet 5 procent lägre. De analytiker som följer bolaget justerade upp sina vinstprognoser för kommande år med 2–3 procent efter rapporten.

Så varför denna stora positiva reaktion? För det första var förväntningarna hos investerarna sannolikt lägre än hos analytikerna, efter att bolaget rapporterat sämre än väntat flera gånger under de senaste åren. Reaktionen kan därför delvis ses som en ”lättnadens suck”. För det andra är det viktigt att vinstestimaten för första gången på länge revideras upp i stället för ned. Slutligen har sannolikt positioneringen inför rapporten spelat roll: vid årsskiftet var cirka 7 procent av aktiekapitalet i bolaget blankat, vilket placerade aktien som den näst mest blankade i Finland. Om bara en liten del av de korta positionerna stängdes under veckan kan det ha givit betydande effekter på aktiekursen.

Min uppfattning är att aktien efter veckans uppgång är relativt fullvärderad, med ett P/E-tal på 17x och en dividendavkastning på 2,7 procent. Det krävs fler positiva överraskningar och prognoshöjningar för att kunna motivera fortsatta stora kurslyft, och då får vi sannolikt vänta till nästa kvartalsrapport i slutet av april.

Kommande vecka ser publiceras preliminära inköpschefsindex från eurozonen. Kommer vi att få se en stabilisering efter sex månaders nedgång, eller fortsätter efterfrågan att försämras? Om det senare är fallet kan det mycket väl utlösa vinsthemtagningar efter den starka inledningen på året. Det handlar, som vanligt, om att leva upp till (och helst överträffa) förväntningarna.

”Reaktionerna på Huhtamäkis rapport, som avslutade rapportsäsongen för de stora bolagen, var intressanta. Aktien steg med mer än 10 procent efter rapporten, trots att både intäkter och resultat inte var mer än marginellt bättre än marknadens förväntningar.”

LARS SÖDERFJELL

Aktiechef, Ålandsbanken