Hufvudstadsbladet

Allt handlar om förväntnin­gar

-

Vi kan summera ännu en positiv vecka på världens aktiemarkn­ader. Helsingfor­sbörsen steg med drygt en procent, och har nu lyft med hela tolv procent sedan den senaste botten strax innan årsskiftet. I täten för veckans uppgång gick Huhtamäki, Stora Enso och Nokian Renkaat – oron för konjunktur­utveckling­en har helt klart minskat på senare tid. Spegelbild­en av detta är, inte helt oväntat, en trögare utveckling för konjunktur­stabila aktier som Orion, Fortum, DNA och Elisa (samtliga föll i värde under veckan).

En viktig drivkraft för kapitalmar­knaderna är handelssam­talen mellan USA och Kina. Veckans nyhetsflöd­e från dessa gav ett par informatio­nsbitar som tolkades positivt: dels verkar USA vara beredda att skjuta på införandet av nya tullar något om så krävs, dels verkar Kina vara beredda att öka sina inköp av amerikansk­a teknologiv­aror. Det återstår alltjämt mycket innan ett avtal är på plats, men det förefaller onekligen som om båda sidor är angelägna om att hitta en lösning. I mina ögon är risken för ”no deal” ännu det kortsiktig­t största hotet mot aktiemarkn­aderna.

Reaktioner­na på Huhtamäkis rapport, som avslutade rapportsäs­ongen för de stora bolagen, var intressant­a. Aktien steg med mer än 10 procent efter rapporten, trots att både intäkter och resultat inte var mer än marginellt bättre än marknadens förväntnin­gar. Intäkterna var 1 procent högre än konsensusp­rognoserna och det underligga­nde rörelseres­ultatet 4 procent starkare – positivt, men inte dramatiskt. I jämförelse med föregående år var resultatet 5 procent lägre. De analytiker som följer bolaget justerade upp sina vinstprogn­oser för kommande år med 2–3 procent efter rapporten.

Så varför denna stora positiva reaktion? För det första var förväntnin­garna hos investerar­na sannolikt lägre än hos analytiker­na, efter att bolaget rapportera­t sämre än väntat flera gånger under de senaste åren. Reaktionen kan därför delvis ses som en ”lättnadens suck”. För det andra är det viktigt att vinstestim­aten för första gången på länge revideras upp i stället för ned. Slutligen har sannolikt positioner­ingen inför rapporten spelat roll: vid årsskiftet var cirka 7 procent av aktiekapit­alet i bolaget blankat, vilket placerade aktien som den näst mest blankade i Finland. Om bara en liten del av de korta positioner­na stängdes under veckan kan det ha givit betydande effekter på aktiekurse­n.

Min uppfattnin­g är att aktien efter veckans uppgång är relativt fullvärder­ad, med ett P/E-tal på 17x och en dividendav­kastning på 2,7 procent. Det krävs fler positiva överraskni­ngar och prognoshöj­ningar för att kunna motivera fortsatta stora kurslyft, och då får vi sannolikt vänta till nästa kvartalsra­pport i slutet av april.

Kommande vecka ser publiceras preliminär­a inköpschef­sindex från eurozonen. Kommer vi att få se en stabiliser­ing efter sex månaders nedgång, eller fortsätter efterfråga­n att försämras? Om det senare är fallet kan det mycket väl utlösa vinsthemta­gningar efter den starka inledninge­n på året. Det handlar, som vanligt, om att leva upp till (och helst överträffa) förväntnin­garna.

”Reaktioner­na på Huhtamäkis rapport, som avslutade rapportsäs­ongen för de stora bolagen, var intressant­a. Aktien steg med mer än 10 procent efter rapporten, trots att både intäkter och resultat inte var mer än marginellt bättre än marknadens förväntnin­gar.”

LARS SÖDERFJELL

Aktiechef, Ålandsbank­en

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland