Konsten att valla skidor
Rätt utrustning och valla är avgörande då man vill njuta av skidåkningen och utvecklas i längdspåret. HBL har samlat allt du behöver veta för att hitta det som passar just dig.
Skidor behöver omvårdnad för att fungera perfekt i spåret. Wilhelm Stenbacka är expert på vallning, men alla kan lära sig det nödvändigaste för att kunna njuta av fartens tjusning. Det finns också skidor som inte behöver fästvalla – de kallas zero-, nano- och skinnskidor.
Skidorna är det viktigaste. Det finns två huvudsakliga skidåkningstekniker: klassisk stil och fristil. För att veta vilka skidor du ska ha måste du först bestämma hur du vill åka skidor.
– Jag skulle rekommendera att man börjar med den klassiska stilen. Rörelserna påminner om vår gång och löpning, därför är den klassiska stilen lättare i början. Den är också mer skonsam. Vi behöver inte lika mycket muskeluthållighet och kondition för den, säger Wilhelm Stenbacka, frilufts- och motionskoordinator vid friluftsorganisationen Suomen Latu.
Stenbacka rekommenderar inte att man åker klassisk stil med fristilsutrustning eller fristil med klassisk utrustning.
– På 1990- och 2000-talen fanns det kombiskidor och kombipjäxor, men de har mer eller mindre försvunnit från marknaden. De var egentligen inte bra för någondera skidstilen.
Klassisk utrustning
En klassisk skida ska vara mellan 15 och 30 centimeter längre än skidåkaren själv. Men skidåkarens vikt och skidans styvhet spelar större roll än längden.
– Man måste ha rätt styvhet på skidorna för ens egen vikt. Då man står på en skida för att göra diagonalåkningens spark, ska hela skidans fästzon tryckas ner i marken och röra snön. Om den inte gör det får man inte ordentligt fäste.
Styvheten kan mätas i sportaffärer eller verkstäder med en våg eller med ett klassiskt papperstest. Då står man ovanpå skidorna på en planka, medan mätaren kollar ifall pappret under fästzonen rör sig eller inte.
Stavarna ska vara mellan 80 och 85 procent av den egna kroppslängden, det vill säga åtminstone nå upp till armhålan.
Pjäxorna i klassisk skidåkning påminner om en joggingsko. Man behöver ganska fri rörlighet i vristen och därför är den klassiska pjäxan låg och smidig. Den ska vara åtsittande men ändå kännas bekväm.
Fristilsutrustning
Då man väljer fristilsskidor är vikten också avgörande, men den spelar inte lika stor roll som med de klassiska skidorna. Skidorna ska optimalt vara omkring 5–15 centimeter längre än skidåkaren, men de kan också vara lite kortare eller längre.
– Styvheten är avgörande. En lösare längre skida är kanske smidigare och lättare att hantera, men blir instabil i höga hastigheter och på platta partier. En styv skida är stabil, men den kan kännas klumpig i uppförsbackar, säger Stenbacka.
Däremot behöver man längre stavar i fristil. De ska vara ungefär 90 procent av ens längd, det vill säga nå upp till örat.
– Med längre stavar kan vi bättre utnyttja kraften vi får från magmusklerna och övre kroppen.
Fristilspjäxor är både högre och styvare än klassiska pjäxor. Pjäxan stöder vristen så att vristen inte har möjlighet att röra sig i sidled.
Använd stavar rätt
Precis som med skidor finns det många olika sorters stavar. Tävlingsstavar är lätta och styva. Meningen är att de ska förmedla maximalt med kraft, men samtidigt ska de vara lätta och snabba.
– Motionärer klarar sig däremot med tyngre, lösare och framför allt billigare stavar.
Det spelar ingen roll om stavarna har remmar med kardborreband eller en vanlig ögla, men om remmen har en enkel ögla är det viktigt att trä in handen rätt. Handen ska gå genom öglan nerifrån och sedan ska man greppa staven så att remmen är under handflatan.
Oberoende av modell är det viktigt att spänna öglan eller remmen ordentligt så att man inte behöver klämma stavens skaft.
– Tanken med remmen är att man ska kunna släppa greppet lite grann när man åker framåt. Om man hela tiden kramar om stavarna blir man trött i handlederna.
Trygan längst ner på staven varierar också i storlek. Om man åker skidor på välunderhållna skidspår rekommenderas en lätt liten tryga. Åker man ute i skogen i opreparerad terräng är det bättre med en större.
– Alla delar i en stav går att byta ut men olika märken har olika modeller och storlekar, så det är enklast att hålla sig till ett och samma märke.
Bindningar
Det finns huvudsakligen två olika bindningssystem på marknaden: NNN och SNS. Det ser lite olika ut men enligt Stenbacka fungerar båda lika bra.
– Det handlar endast om personliga preferenser. Se bara till att pjäxorna passar till den bindning du väljer.
Det finns också skidor där man
kan flytta på bindningarna framåt och bakåt, till exempel om man går upp eller ner i vikt eller vill försöka förbättra fästet eller glidet, men det handlar mest om finjusteringar.
Vilken skida ska man då välja för klassisk skidåkning? Alla klassiska längdskidor har en fästzon och en glidyta. Fästzonen är den mittersta delen av skidan. Det som är bakom och framför fästzonen kallas glidyta.
Förr var skidåkare beroende av fästvalla för fästzonen. Alla skidor behövde regelbundet vallas och underhållas. Men under de senaste 10–15 åren har olika alternativ slagit igenom på marknaden.
– Det populäraste alternativet för klassisk skidåkning bland motionärer är kanske skinnskidorna som har en remsa med små hår på fästzonen.
Håren är gröpta i skidan och ser ut som en smal liten stighud. Skinnskidan fungerar bra i de flesta fören. Men de är aningen långsammare än skidor med traditionell fästvalla. Dessutom kan skinnskidorna fastna i spåret om det finns mycket lössnö.
– Ifall man vill komma lätt undan och inte vill sätta tid på fästvallning är skinnskidan en utmärkt lösning för motionärer, säger Stenbacka.
Skinnskidan är inte det enda alternativet utan fästvallning. Det finns också nanoskidor och zeroskidor och man kan använda ett slags tejp på skidorna i stället för fästvalla.
– Men man måste också komma ihåg att glidytorna måste vallas på alla skidor ibland, förutom på nanoskidan vars undersida inte har någon specifik fästzon.
Enligt Stenbacka har alla skidor sina för- och nackdelar. Zeroskidorna är till exempel specialskidor som fungerar väldigt bra i fuktigt väder kring noll grader, men de fungerar dåligt i kallare än -5 grader och i riktigt torrt väder. Nanoskidorna är bra för nybörjare eftersom de fungerar trots bristande teknik.
Testa alltid innan du köper
Enligt Stenbacka finns det ingen skida som fungerar i alla fören. Med två olika sorters skidor kommer man långt. Man klarar sig ändå bra med ett skidpar, men då måste man vara beredd på att de inte fungerar optimalt i precis alla väder.
Det lönar sig att ta med sitt gamla par när man går och kollar på nya skidor. Då kan sakkunniga först kolla vad man kan göra med den gamla skidan och sen titta på nya alternativ. Enligt Stenbacka gör alla märken både bra och sämre skidor.
– Allt handlar om dina egna behov, preferenser och din kunskap. Det är viktigt att du kan uttrycka dem tydligt. Då kan sakkunniga hjälpa dig att hitta de skidor som passar just dig, säger Stenbacka.
Nya skidor kostar mellan 200 och 600 euro och det finns paketerbjudanden med skidor, pjäxor och stavar. Om man tycker det är för dyrt finns det bra begagnade skidor att köpa.
– Aktiva skidåkare säljer gamla par för att förnya sin egen utrustning. Om man köper begag- nat är det viktigt att se till att man får testa skidorna innan man köper dem. Sportaffärer har också blivit bättre på att erbjuda den här möjligheten.
Om man bara vill testa och komma i gång fungerar också en halv storlek för stora pjäxor första gången.
– Det är speciellt viktigt att skidorna passar. Då får du den rätta upplevelsen från första början. Men om du har tur passar mammas, pappas eller ett syskons utrustning riktigt bra, säger Stenbacka.
Inte så svårt att valla
För att valla dina längdskidor själv behöver du en ställning, ett ämne för att putsa bort gammal valla med, en duk, tejp, ett vallajärn, valla, en kork för att jämna ut vallan, redskap att skrapa bort vallan med och en borste.
Man behöver inte valla sina skidor från grunden inför varje tur. För motionärer räcker det med att justera fästet med 1-2 lager fästvalla enligt föret. Om vädret förändras radikalt kan det finnas ett behov att putsa bort den gamla vallan och lägga ny fästvalla.
– Men för motionärer räcker det att rengöra och underhålla skidan från grunden några gånger per säsong.
Att valla skidor är inte svårt, säger Stenbacka. Man lär sig det endast genom att öva.