Urbanisering räddningen för tigern
Flykten från landsbygden kan bli räddningen för tigern och andra hotade arter i södra Asien. Det hävdar forskare i en ny studie. Där konstateras att en minskad befolkning i tigrarnas kärnområden är nyckeln till de stora katternas överlevnad.
I studien, som publiceras i tidskriften Biological Conservation, påpekas att antalet tigrar i Asien har minskat från cirka 100 000 runt år 1900 till cirka 4 000 i dag.
Under samma tid har befolkningen i artens ursprungliga utbredningsområde ökat från 1 miljard till 4,5 miljarder.
Befolkningstryck är inte den enda orsaken till att tigrarna försvunnit från merparten av området. Men på sikt kan artens överlevnad vara helt beroende av att livsmiljöerna bevaras i så intakt skick som möjligt – och då krävs att tigrarna slipper slåss om utrymmet med stora människomassor.
Problemet är att tigrar och människor går dåligt ihop. Människornas tamdjur konkurrerar med tigrarnas bytesdjur om födan, och när tigrarna kompenserar för bytesbristen genom att döda tamboskap uppstår svårlösta konflikter. Ibland dödar tigrarna också människor vilket leder till krav på vedergällning.
Ont om plats för tigrar
Framtiden är med andra ord i hög grad avhängig av befolkningsutvecklingen.
Tigrar finns i dag på en yta av cirka 1 miljon kvadratkilometer. I dessa områden lever i dag cirka 60 miljoner människor, eller 60 människor per kvadratkilometer.
Det innebär att det rör sig om områden som är ganska glest befolkade jämfört med Asien i stort – det är i hög grad därför som tigrarna har kunnat överleva på dessa platser – men det är bara i relativ bemärkelse. Faktum är att de har en ganska hög befolkningstäthet i absoluta termer.
Forskarna bakom studien har räknat på olika scenarier baserade på ett antal prognoser över utvecklingen i de asiatiska länderna.
I många av länderna har antalet födslar per kvinna minskat kraftigt, och många människor har sökt och kommer att fortsätta söka sig till ländernas stora städer.
Den goda urbaniseringen
I två av prognoserna kommer därför befolkningen i tigerområdena att minska från 60 till 40 miljoner fram till år 2100, men detta är långt ifrån säkert. I en annan prognos ökar tvärtom befolkningen kraftigt, till 106 miljoner.
Den avgörande faktorn, det som avgör vilken av prognoserna som blir verklighet, är urbaniseringstakten, det vill säga hur många som kommer att överge landsbygden och söka sig till städerna de närmaste decennierna.
Urbanisering är inte bara en omflyttning av människor. Genom historien har det också inneburit att antalet födslar sjunker.
Analyserna visar att effekten blir tvåfaldig. Befolkningen minskar totalt sett, samtidigt som landsbygden överges. I de två prognoser där befolkningen minskar till 40 miljoner kommer dessutom 25 av dessa miljoner att ha flyttat in till städer år 2100. Det blir med andra ord ganska få kvar ute i byarna.
För tigrarna skulle detta innebära dubbla vinster. De slipper konkurrera om utrymmet i skogarna, och antalet människor minskar, totalt sett.
Men om prognosen med stark befolkningstillväxt slår in, kommer nästan 90 miljoner människor att bo på landsbygden i tigrarnas områden år 2100. Då blir det trångt om utrymmet i skogarna.
Det finns naturligtvis också nackdelar med urbaniseringen. En är att människor konsumerar mer när de flyttar in i städerna eftersom de generellt får högre levnadsstandard i den urbana miljön. Det kan leda till rovdrift på naturresurserna.
Forskarna anser dock att sådant kan motverkas med lagstiftning och effektivt skydd av naturmiljöerna – i det här fallet tigrarnas kärnområden.
Forskarna framhåller också att urbanisering inte bara är bra för tigrar, utan också för alla andra hotade arter. Om 100 år kanske många av dem har gjort comeback – om fertiliteten på jorden fortsätter att sjunka, och vi samtidigt har lämnat tillbaka en del av livsmiljöerna till de vilda djuren.