Det går finsk politik i gasen

Tonen från USA hårdnar och EU skärper kraven. Samtidigt citerar gasledningsbolaget Nord Stream 2 en undersökning som visar att majoriteten av tyskarna stödjer den nya ledningen från Ryssland.

Vid säkerhetskonferensen i München i helgen var tongångarna hårda från amerikanskt håll. Det är fortfarande möjligt att stoppa Nord Stream 2, Danmark har ännu inte gett tillstånd för ledningen på danskt vatten, hette det. Samtidigt varnade amerikanerna än en gång för att de inte kan skydda Europa mot Ryssland om EU ökar sitt beroende av rysk energi.

Möjligheten att genom sanktioner försöka stoppa gasledningen antyddes också från amerikanskt håll. Tyskland har dessutom fått lova att köpa flytande naturgas, LNG, från USA.

Förra veckan lades ett förslag till en ändring av EU:s gasdirektiv fram. Förslaget innebär att samma regler ska gälla för gasledningar som kommer från länder utanför unionen som för ledningar på unionens område. Det innebär bland annat att ledningarna delvis ska vara öppna för gastransport från tredje part och att samma företag inte får sköta både produktion och distribution av gasen. Ändringsförslaget innebar en kompromiss mellan Tyskland och Frankrike.

Med allt det här i bakgrunden är det svårt att hävda att energi inte är politik och att Nord Stream 2 inte är ett politiskt projekt.

Det trots att en undersökning gjord i januari och beställd av det tyska mediebolaget RTL visar att närmare tre fjärdedelar av tyskarna är positivt inställda till gasledningen och två tredjedelar inte anser att den utgör en fara för den tyska självständigheten.

Förbundskansler Angela Merkel är på samma linje. I München konstaterade hon att det tyska beroendet av Ryssland ingalunda ökar eftersom Tyskland diversifierar sin gasanskaffning och bygger terminaler även för LNG.

Så politik har det i allt högre grad gått i det projekt som ägaren till Nord Stream 2, ryska Gazprom, tillsammans med sina europeiska samarbetspartner de tyska Uniper och Wintershall, franska Engie, brittisk-nederländska Shell och OMV från Österrike hävdar är rent kommersiellt. Europa behöver gas och Nord Stream 2 erbjuder gas på affärsmässiga villkor, understryker bolagen bakom ledningsprojektet.

Tidigare var motståndarna till projektet närmast östeuropeiska stater, nu har kritiken spridit sig.

Att sätta stopp för projektet på 9,5 miljarder euro låter sig knappast göras, frågan är om det ens är vettigt att försöka. Stora delar av rörledningen, bland annat på finskt vatten, är redan lagd och tanken är att gasen ska strömma redan i slutet av det här året. Däremot är det bra att projektet stöts och blöts ur olika infallsvinklar.

De finländska politiker som hittills avfärdat Nord Stream 2 som en renodlad miljöfråga kan ändå tvingas tänka om.

Tyska Uniper ägs numera till nästan 50 procent av Fortum. Finska staten är i sin tur Fortums överlägset största ägare med en andel på strax över 50 procent. Att Fortum som börsnoterat företag fattar sina egna beslut och att beslutet om Unipers medverkan i Nord Stream 2 var fattat långt innan Fortum blev storägare spelar inte längre någon roll.

Fortum har haft svårt att komma överens med Unipers ledning och har inte haft det inflytande man kunnat räkna med att en stor ägare ska ha eftersom det tyska energibolagets tidigare vd ansåg att Fortums aktieförvärv var fientligt. Nu är ledningen ny och Uniper enligt tyska medier redo för samarbete.

Det innebär att det finländska ansvaret för gasledningen ökar. Också hos politikerna. Och när det går politik i ett kommersiellt energiprojekt måste man vara redo att ta ställning. Mera gas behöver EU hur som helst.

”Att sätta stopp för projektet på 9,5 miljarder euro låter sig knappast göras, frågan är om det ens är vettigt att försöka.”