Uppsving följde på delning
Sannfinländarnas gallupsiffror större än före partisplittringen
De nyaste opinionsmätningarna ger Sannfinländarna 11–12 procent av väljarstödet. Stödet för partiet har ökat under vintern och ser nu att ha etablerat sig på en högre nivå än 2016 och 2017 då partiet fortfarande leddes av Timo Soini.
Som störst var Sannfinländarnas gallupstöd strax efter skrällsegern 2011. Då sade sig klart över 20 procent stödja partiet. Efter att partiet gick med i regeringen 2015 rasade gallupstödet till under 10 procent och förblev på den nivån under 2016 och 2017.
Partisplittringen 2017 då partiet hamnade i opposition och Jussi Halla-aho tog över som ordförande har vänt den nedåtgående trenden.
Sannfinländarna under ledning av Jussi Halla-aho är nu större i partimätningarna än vad Sannfinländarna var under Timo Soinis ledning före partisplittringen 2017.
I Helsingin Sanomats färska opinionsundersökning får Sannfinländarna 11,4 procent av väljarstödet. Siffran är på samma nivå som i den mätning som Yle presenterade för ett par veckor sedan och partiet verkar ha etablerat sig på en något högre nivå jämfört med de senaste tre åren.
Under våren 2017, innan partisplittringen på sommaren samma år, låg partiet på ett gallupstöd på strax under 10 procent, då under ledning av Timo Soini.
Stödet för Sannfinländarna var som störst efter storsegern i riksdagsvalet 2011. Då toppade partiet partimätningarna med hela 23 procent av väljarstödet (Yles mätning sommaren 2011).
Efter det var det utförsbacke för Sannfinländarna. Det stora raset i mätningarna kom efter att partiet gick med i regeringen efter riksdagsvalet 2015. Gallupstödet så gott som halverades på bara några månader och låg i slutet av 2015 på kring 9 procent.
Ras i regeringen
Nuvarande ordföranden Jussi Halla-aho sade nyligen i en intervju för Yle att ”det är en mycket viktig målsättning för Sannfinländarna att sitta med i regeringen”. De andra partiernas ovilja att samarbeta med Sannfinländarna gav han inte mycket för: ”En regeringsmedverkan avgörs i sista hand av valresultatet och av partiernas program.”
Med tanke på partiets dåliga erfarenheter av regeringssamarbete – med en halvering av väljarstödet i opinionsmätningarna som följd – är det ändå svårt att se att Halla-aho menar allvar med att sikta på att bli regeringsparti redan i år.
Den analytiske Halla-aho kanske redan siktar in sig på valet 2023, efter ytterligare fyra år som växande oppositionsparti.
Upprepas slutspurten?
Sannfinländarnas uppgång i partimätningarna i vinter påminner om utvecklingen inför riksdagsvalen 2011 och 2015, och det är en orsak till att uppgången nu får så stor uppmärksamhet.
Valet 2011 blev en sällan skådad framgångshistoria för Sannfinländarna där gallupstödet för partiet låg på kring 15 procent i januari för att sedan växa till ett valresultat på 19,1 procent.
Fyra år senare var slutspurten inte lika fenomenal, men partistödet växte ändå med kring 3 procentenheter under de sista månaderna.
Frågan är om Sannfinländarna under Jussi Halla-aho kan upprepa slutspurterna från 2011 och 2015?
Det vet vi senast på kvällen den 17 april 2019 när vallokalerna stängt. Samtidigt gäller det att minnas att Jussi Halla-ahos Sannfinländare kanske ser valsöndagen i april bara som en mellantidsrapport i långloppet med målgång i riksdagsvalet 2023.
Fotnot: Siffrorna för opinionsmätningarna gäller för Yles partimätningar.