Basaksehir rör om maktbalansen i turkisk fotboll
Säg Basaksehir och de flesta gissar på en ny maträtt från Turkiet eller en fotsida folkdräkt från Oman.
Istanbul Büyükşehir Belediyespor som Basaksehir hette då klubben grundades 1990 håller på att rubba maktbalansen inom den turkiska fotbollen. För gott? Kanske, eller åtminstone så länge som den mer eller mindre enväldiga presidenten Recep Tayyip Erdoğan sitter kvar vid makten.
Klubben har nämligen täta kontakter med den turkiska makteliten och hela vägen upp till Erdoğan.
Efter att drygt halva serien är avverkad leder Basaksehir den turkiska ligan, sex poäng före Galatasaray och nio före Besiktas. Vägen dit har inte varit snabb eller spikrak och under färden uppåt i seriesystemet har klubben också blivit den mest avskydda i det stora landet. Något som inte säger alldeles lite med tanke på vilka känslor turkisk fotboll väcker hos supportrarna.
Men vi tar det hela från början. Klubben grundades alltså 1990 av dåvarande borgmästaren i Istanbul, Nurettin Sözen. Hans vision var att fusionera tre kommunalt ägda klubbar. Den nya klubben tog ISKI Dernegis plats i division fyra. Klubben avancerade till division tre under sin första säsong. Sen blev det division två innan laget åkte ut men 1997 var man tillbaka på den näst högsta serienivån i Turkiet.
Våren 1998 var klubben oerhört nära avancemang till finrummet men ett segermål av Sakarayaspor i playoffinalens 86:e minut satte stopp drömmarna den gången.
Sedan följde ett decennium av missade chanser och mediokert spel men år 2007 tog laget steget upp i högsta ligan.
Mannen bakom framgången var Abdullah Avci som precis tagit Turkiets U17-lag till semifinal i VM.
Ingen publik
De tre stora Istanbulklubbarna Galatasaray, Besiktas och Fenerbahçe brukar snitta 30 000–40 000 åskådare per match. Trabzonspor har också en stor och trogen supportergrupp. Något som gäller för de flesta klubbarna i Turkiet. Undantag finns och av dem är Basaksehir det klarast lysande exemplet.
Av någon anledning valde klubben, då styrelsen uppenbarligen drabbats av ett tämligen svårt fall av storhetsvansinne, att flytta lagets hemmamatcher till Atatürk Olympic Stadium. Ett beslut som var svårt att förstå då laget före och efter flytten brukade locka runt 2 000 personer till sina hemmatcher. Elaka tungor sade att antalet reella supportrar var runt 20 efter att man räknat bort bortafans och funktionärer.
Skattebetalarna stod för notan
Att många turkiska fotbollsklubbar
är starkt knutna till lokala och kommunala fullmäktigen är inget nytt. I Basaksehirs fall var den stora skillnaden att laget kom från Istanbul och därmed låg ansvaret för klubben hos de 10 miljoner skattebetalare som finns i den turkiska jättemetropolen. Samma starka koppling till staden gjorde det möjligt för klubben att spela på Atatürk Stadium med en kapacitet på 76 000 åskådare.
De tre storheterna Galatasaray, Besiktas och Fenerbahçe har sina egna hemmastadion men Basaksehir fick vänta på ett eget stadion fram till år 2014. Numera spelar laget sina hemmamatcher på Fatih Terim Stadium med en kapacitet på 17 000. Publikproblemet har inte försvunnit någonstans. Trots att laget leder ligan och bara har förlorat två ligamatcher denna säsong hittar endast cirka 3 000 åskådare till lagets hemmamatcher, de flesta av dem bortafans.
AKP står bakom klubben
Efter avancemanget år 2007 blev det ett par sjätteplatser i ligan och någon förlust i cupfinalen.
Men då Avci lämnade posten som tränare började det gå utför och då klubben åkte ur den turkiska ligan 2013 var det många som trodde och hoppades att ”plastklubbens” saga vore all.
Basaksehir blev till och med en het valfråga då konservativa borgmästarkandidaten Mustafa Sarigül lovade att han stänger ner klubben om han blir vald.
– Jag lovar att klubbens saga är all om ni väljer mig, sade Sarigül på ett valmöte.
Hans budskap välkomnades av många som ansåg att hela klubben vara en enda stor utgiftspost.
Sarigül förlorade valet mot Kadir Topbas men kunde ändå komma överens med den sistnämnde om att Basaksehir skulle upphöra att existera.
Den idén köpte inte det turkiska fotbollsförbundet som inte ville ha en liga med 17 lag i stället för sedvanliga 18.
Man nådde en kompromiss som innebar att klubben, som nu officiellt bytte namn från Istanbul Büyükşehir Belediyespor till Basaksehir, flyttade till ett nytt distrikt i miljonstaden. Ägandet överfördes från Istanbuls stad till ministeriet för ungdom och idrott och i samma veva lämnade klubben också Atatürk Olympic Stadium.
Men populärt blev laget inte bara för att man flyttade, snarare tvärtom.
Förorten, 30 kilometer utanför Istanbuls stadskärna, byggdes under 1990-talet då den turkiska ekonomin gick som på räls.
Borgmästaren då hette, just det, Recep Tayyip Erdoğan och som en följd är majoriteten av befolkningen i förorten väldigt vänligt inställda till det styrande partiet AKP. Att Erdoğan har starka kopplingar till klubben i fråga är med andra ord rätt logiskt.
Ordföranden Göksel Gümüsdag och kaptenen Emre Belozoglü är båda medlemmar i AKP och ordföranden är gift med en systerdotter till Erdoğans fru.
Klubbens kanske största stjärna, Arda Turan, har inte heller gjort någon större hemlighet av att han är en hängiven anhängare till Erdoğan.
Avci kom tillbaka
2014 anställdes Avci på nytt som tränare och resultaten lät inte vänta på sig. Den första säsongen under det nya namnet slutade i en fjärde plats efter att laget bland annat slagit mästarna Galatasaray med 4–0 i oktober.
2015 värvades Emre, en spelare som förutom sina bedrifter på de gröna planerna, också gjort sig känd för sitt rasistiska påhopp på Didier Zokora.
2016 köptes bland annat togolesen Emmanuel Adebayor in och laget spelade 17 matcher utan förlust i ligan. Halvvägs in på säsongen låg laget i topp och även om det inte blev någon titel visade klubben senast då att man blir att räkna med.
Ryktena om att laget kanske åtnjuter specialbeskydd från högsta ort fick ytterligare vatten på kvarnen då målvakten Volkan Babacan undvek en tio matcher lång avstängning efter att han attackerat en journalist. Enligt stadgorna borde det ha inneburit tio matchers avstängning, det blev en match.
Laget slutade tvåa i ligan och förlorade i cupfinalen mot Konyaspor. I kvalet till Champions League föll laget mot Sevilla med 3–4 i playoffrundan. Men det är bara en tidsfråga innan klubben når gruppspelet även där.
Proffsig omgivning
– Vi har nått toppen snabbare än vi trodde att vi skulle göra. Nu gäller det att ta vara på det momentum vi skapat, säger styrelsemedlemmen Mustafa Erogut till The Guardian.
– Vi skiljer oss från de övriga Istanbulklubbarna på så sätt att vi är ett aktiebolag med många delägare. De övriga klubbarna ägs av supportrarna. Vår modell möjliggör att vi tar snabbare beslut. Vi är mer dynamiska, säger Erogut.
De tre storklubbarna har regerat länge men nu finns en reell konkurrent som, trots att många av Besiktas, Galatasarays och Fenerbahçes supportrar ser ner på allt som har med Basaksehir att göra, bör tas på allvar.
– Vi är en ny klubb. Våra konkurrenter har en historia på hundra år och en massiv bas av supportrar och tv-kanaler som följer dem i hälarna. Men det känns väldigt stimulerande att tävla mot dem, säger Erogut till The Guardian.
Infrastrukturen finns
Cirka 300 000 invånare bor i förorten som numera är Basaksehirs hem. Mer än tillräckligt för att man på sikt ska kunna fylla sitt hemmastadion. Hittills har inte folket hittat till lagets matcher men en proffsig juniorverksamhet i kombination med förstklassiga faciliteter ska stärka banden mellan klubben och folket.
Basaksehir har visat att man är att räkna med även utan publik. Hur täta de ekonomiska banden är till president Erdo an är ett frågetecken men att de existerar är ett faktum. Erdoğan har ruskat om Turkiet politiskt under sin period vid makten. Det kan vara fotbollens tur nu. Källor: Thesefootballtimes, The Guardian.