Papperspåse ska få oss att sopsortera
En fukt- och fetttålig papperspåse ska hjälpa oss att bli bättre på att sopsortera. Det måste vi bli när lagen skärps för att Finland ska matcha EU:s återvinningskrav.
Finland sägs ligga i framkant inom cirkulär ekonomi. Ändå återvinner vi bara 41 procent av avfallet. EU-kravet är 50 procent redan nästa år och ännu mer kort senare. Ska vi nå målen måste vi bli klart bättre på att sortera bioavfall. För det lanseras nu en användarvänlig påse också i huvudstadsregionen.
Den har fått Vasaborna att öka sorteringen av sitt matavfall med 35 procent, den har gjort entré i flera städer runtom i landet och nu testas samma specialgjorda papperspåse i huvudstadsregionen i hopp om att vi ska bli bättre på att sortera vårt bioavfall.
– Vår papperspåse andas bättre än vanliga påsar och den läcker inte fastän en del av matavfallet är fuktigt. Funktionaliteten har fått positiv respons från avfallsbolag och konsumenter, säger Viktor Stenmark på Jubilo Waste som har introducerat en fukt- och fettålig påse för bioavfall på marknaden.
Ab Stormossen som hanterar över 32 000 hushålls sopor i Vasaregionen uppger att papperspåsen fungerar bra i bioavfallshanteringen medan vissa bionedbrytbara plastpåsar inte fungerar så bra. Företaget ska fortsätta samarbeta med Jubilo Waste bland annat för att papperspåsarna är hundraprocentigt nedbrytbara. Viktor Stenmark garanterar att påsen är helt plast- och fossilfri.
– Till och med limmet som håller ihop den är gjort av potatisstärkelse.
Jubilo Waste säljer påsarna med specialgjorda behållare tillverkade av returplast till avfallshanteringseller hyreshusbolag som delar ut dem gratis till konsumenterna.
Efter starten i Vasa har konceptet nyligen spridits till Åland, Raumo, Tammerfors och Kuopio, men än finns inte siffror som visar om sorteringen ökat. Jubilo Waste har precis inlett ett pilotprojekt med Helsingforsregionens miljötjänster, Ystiftelsen och några hyreshusbolag. Man börjar med hyreslägenheter eftersom hyresboende i regel sorterar sämst.
– Det ligger i hyreshusbolagens intresse att minska matresterna i blandavfallet eftersom det sänker kostnaderna för hanteringen av blandavfallet, säger Stenmark.
Lagen skärps
Miljöministeriet finansierar pilotprojektet i huvudstadsregionen. Det är för att Finland måste bli bättre på att sopsortera, inte minst bioavfall. Enligt färskaste tillgängliga statistik (2017) återvinns bara 41 procent av allt kommunalt avfall och bara en tredjedel av bioavfallet.
Därmed har vi långt kvar till EUkraven som skärps efterhand: nästa år borde 50 procent av avfallet återvinnas, och andelen ska öka i raskt takt efter det. För att vi ska klara av EU-kraven föreslår Finlands miljöcentrals utredning att separatinsamlingen av alla slags avfallssorter utvidgas.
En skärpt avfallslag ska träda i kraft senast sommaren 2020, och arbetet med den pågår redan. Miljöcentralen föreslår att separatinsamling av avfallssorter framöver ska gälla alla som bor i tätorter oberoende av boendeform. Utredningen betonar att en utvidgad avfallshantering måste planeras noggrant och att en enkel ökning av antalet sorteringskärl utanför alla fastigheter vore det dyraste sättet att nå målet eftersom det skulle förutsätta mångfalt fler soptransporter.
I vissa fall vore det bättre med flerfackskärl, så att en sopbil med en tömning kan ta hand om flera sopsorter separat, men på andra områden kan det vara smidigare om flera fastigheter enas om samma sopkärl. För att minska på kostnader och miljöpåverkan övervägs också att bioavfallskärlen framöver ska tömmas bara varannan vecka, inte varje vecka.
Biogasens avigsidor
Som HBL nyligen skrev förs huvudstadsregionens sorterade bioavfall till Käringmossen där det komposteras och röts till biogas. Den andel som slängs med blandsoporna bränns i Vanda. I bägge fallen blir bioavfallet energi.
Det vore förstås enklare att låta bli att sortera bioavfall och systematiskt bränna det med blandavfallet i stället. Vissa analyser visar att det rentav skulle ge mindre klimatpåverkan än biogasproduktionen, förutsatt att sopförbränningsenergin ersätter energi som producerats med stenkol. Andra analyser visar att biogasproduktionens klimatpåverkan är mindre än sopförbränningens.
Att sortering och gasproduktion är sophanteringens förstaalternativ för bioavfall beror ändå främst på att processen tar vara på näringsämnena i avfallet eftersom de blir kvar i slammet och kan användas som gödsel. Det är ett exempel på den cirkulära ekonomi som EU är ute efter i sina hårdare krav på återvinning.
Men, påpekar John Nurminens Stiftelse, då måste slammet hanteras korrekt. Stiftelsen har låtit utföra en riskanalys som visar att biogasproduktion kan orsaka ökade näringsutsläpp i Östersjön. Exempelvis i norra Tyskland har okontrollerad slamspridning på åkrar orsakat nitratläckage i grundvattnet.
Utsläpp i Finland har också förekommit. I Forssa har slam som förvarats intill en biogasanläggning runnit ut i vattendragen medan vattenreningsverket i Eura inte klarade av den kvävebelastning som kom från ett lokalt biogaskraftverk.
Detta har tolkats som att stiftelsen vore kritisk till biogasproduktionen, men så är det inte, säger direktör Marjukka Porvari.
– Vi välkomnar biogasen som förnybar energiform, och biogasproduktionen skapar nya möjligheter för ett näringskretslopp, men den kan också orsaka en betydande risk för näringsläckage i vattendragen. Eftersom det byggs alltfler biogasanläggningar måste man beakta slamhanteringen och avloppsvattenhanteringen omsorgsfullt.