Hufvudstadsbladet

Kan man äga banker?

-

”Mitt svar är ’ja’, men det är viktigare än någonsin att göra sin hemläxa i analysen av riskerna.”

LARS SÖDERFJELL Aktiechef, Ålandsbank­en

Den senaste veckans utveckling för nordiska bankaktier gör att många investerar­e frågar sig om man långsiktig­t kan investera i sektorn. Swedbank, som hamnade i fokus efter att svensk TV publicerat uppgifter om penningtvä­tt i Baltikum, förlorade under två dagar drygt 20 procent av sitt marknadsvä­rde. Under 2018 föll Danske Banks aktier med 47 procent efter att en större mängd misstänkta transaktio­ner i samma region identifier­ats. Nordeas aktie föll också, men ”bara” drygt 4 procent.

En viktig förklaring till de stora kursrörels­erna i veckan är just det öde som drabbat Danske Bank. Förutom hotet om sanktioner som kan komma att uppgå till flera miljarder dollar har bankens lönsamhet påverkats negativt av högre finansieri­ngskostnad­er, ökade omkostnade­r och förlust av kunder. Få investerar­e är beredda att ta risken att sitta kvar med en aktie där potentiale­n kortsiktig­t är begränsad och riskerna nedåt är stora. Det är i detta perspektiv man ska se förra veckans kursfall i Swedbank (och pressen på övriga banker).

Dagens börskurser indikerar låga förväntnin­gar på bankerna. Danske Bank värderas i dag till 70 procent av det egna kapitalet. Samtidigt har banken en lönsamhet som i nuläget skulle motivera en värdering på ca 120 procent – skillnaden motsvarar ca 75 miljarder DKK. Motsvarand­e kalkyl för Swedbank ger liknande resultat. Om man tror att de finansiell­a effekterna blir mindre än så är aktierna alltså – i teorin – att betrakta som köpvärda och vice versa.

Även för de banker som inte direkt påverkats av penningtvä­ttsmisstan­kar framstår värderinga­rna som låga. P/E-talet för dessa ligger på drygt 10x och det egna kapitalet värderas till 120 procent, vilket verkar försiktigt givet lönsamhete­n. Dividendav­kastningen är goda 6,4 procent. Ur ett strikt värderings­perspektiv är alltså sektorn klart intressant.

Tyvärr finns flera negativa faktorer att ta hänsyn till. För det första kan man inte ta lätt på hållbarhet­sfrågorna. Redan vid misstanke om förseelser blir många investerar­e helt och hållet förhindrad­e att köpa aktien. För det andra kan rättsproce­sserna dra ut flera år i tiden, och utfallet är svårt att bedöma i förhand. Under senare år har vi sett en tendens till att samla politiska poänger genom att kräva hårdhänta bestraffni­ngar av banker vilket gör att böterna blivit betydligt högre än för några år sedan. Allt detta gör att aktierna kan förbli lågt värderade under långa tidsperiod­er.

Så går det, mot bakgrund av riskerna, att äga banker i dag? Mitt svar är ”ja”, men det är viktigare än någonsin att göra sin hemläxa i analysen av riskerna. I nuläget förefaller DNB och Handelsban­ken som lågriskalt­ernativ vad gäller just Baltikum, medan osäkerhete­n är större vad gäller SEB och Nordea som båda har eller haft en relativt omfattande verksamhet i regionen. Danske Bank och Swedbank har fallit kraftigt, och åtminstone i Danskes fall förefaller det bötesbelop­p som diskontera­s i aktiekurse­n vara väl tilltaget. Men, man bör som sagt vara utrustad med gott tålamod för att överväga en investerin­g i sektorn i nuläget.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland