Beslut om naziflagga kan bli prejudikat
Att ha en nazistflagga i fönstret är trakasseri, djupt kränkande för människovärdet och förbjudet. Det slår diskriminerings- och jämställdhetsnämnden fast. Beslutet är rättsligt bindande och kan bli ett prejudikat.
Det är ett djupt kränkande av den mänskliga integriteten att ha en hakkorsflagga i fönstret – som den boende i en studentbostad i Helsingfors. Det här slår diskrimineringsnämnden fast. Förhoppningen är att beslutet ska bli ett prejudikat.
I åtta månader hade en boende i en studentbostad i Gräsviken i Helsingfors en nazistflagga synlig i sitt fönster. Grannar upplevde flaggan med hakkors som kränkande, men mannen vägrade ta bort den, trots att hyresvärden, Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse uppmanade honom att göra det.
Polisen hävdade i sin tur att det inte fanns mycket den kunde göra: nazistiska symboler är inte förbjudna i Finland.
Diskrimineringsombudsmannen reagerade och tog fallet till diskriminerings- och jämställdhetsnämnden. Den har nu, två år senare, kommit med sitt beslut. Enligt den kränkte uppvisande av hakkorsflaggan den mänskliga integriteten enligt diskrimineringslagen.
– Först vi och nu också nämnden konstaterar att man också objektivt ska dra slutsatsen att det här är djupt kränkande för människovärdet. Agerandet kränker djupt i synnerhet representanter för den judiska minoriteten som inte ska tvingas utsättas för det här, säger Robin Harms, specialsakkunnig vid Diskrimineringsombudsmannen.
Nämnden anser att flaggandet ska ses i en bredare kontext där djupt kränkande yttringar har gjort att en negativ och rasistisk stämning mot judar och flera andra minoriteter, som romer och sexuella minoriteter, har stärkts.
Kränker inte yttrandefrihet
Den boende har inte gett någon ut- redning till jämställdhets- och diskrimineringsnämnden om sitt agerande, och därför heller ingen information som skulle omkullkasta nämndens syn.
Beslutet är inte belagt med vite eftersom mannen senare tog ner flaggan och det enligt nämnden inte finns något som tyder på att han skulle ämna hänga upp flaggan igen.
Nämnden består av fjorton medlemmar, bland annat grundlagsexperter. Besluten är rättsligt bindande och kan överklagas till förvaltningsdomstolen.
Robin Harms menar att beslutet om nazistflaggan kan bli ett prejudikat, alltså riktgivande.
– Nämnden har nu slagit fast att det är förbjudet att offentligt flagga med en nazistflagga. Om någon gör det på nytt kan man med stöd av diskrimineringslagen be polisen agera och den som känner sig kränkt kan också gå till allmän domstol. Diskriminerade personer kan dessutom få gottgörelse.
Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden har också behandlat hur beslutet går ihop med skyddet av yttrandefriheten, och ser till praxis från Europeiska människorättsdomstolen.
– Yttrandefriheten omfattas enligt den också av sådant som är djupt kränkande, men det finns en gräns som bland annat gäller nationalsocialism som står för något odemokratiskt och där andra personers grundläggande rättigheter inte respekteras.
Därför står beslutet att det är förbjudet att offentligt flagga med nazistflagga inte i strid med yttrandefriheten, menar nämnden.
Behövs förbud av symboler?
På självständighetsdagen i fjol bar demonstranter flaggor med hakkors under nynazisternas marsch i Helsingfors. Polisen beslagtog dem och fyra personer greps. Polisen har in- lett en förundersökning om hets mot folkgrupp.
Harms tror att diskrimineringsnämndens beslut stärker polisen och åklagaren i fallet med flaggorna under demonstrationen. Från Högsta domstolen väntas besked om domstolen beviljar nazistiska Nordiska motståndsrörelsen besvärsrätt i processen där hovrätten har beslutat att organisationen ska upplösas.
Ett förbud av nazistiska symboler i Finland har också diskuterats. I Sverige är det exempelvis straffbart att bära hakkorset. Enligt Robin Harms kan diskrimineringsnämndens beslut, samt om de som bar nazistflaggorna på självständighetsdagen döms för hets mot folkgrupp, tillsammans få samma effekt.
Mannen som hade flaggan i sitt fönster har trettio dagar på sig att överklaga nämndens beslut. Personen har inte gett en förklaring till sitt handlande under processen även om han har getts möjlighet till det.
❞ Först vi och nu också nämnden konstaterar att man också objektivt ska dra slutsatsen att det här är djupt kränkande för människovärdet.
Robin Harms
specialsakkunnig vid Diskrimineringsombudmannen