Engångsplasten under lupp
Lyckas du undvika engångsplast? Det är utmaningen i kampanjen för en plastfri marsmånad som vill få upp allmänhetens ögon för möjligheterna att konsumera mindre onödig plast.
Nu drar en månadslång kampanj i gång för att fästa uppmärksamhet på överkonsumtionen av plast, i synnerhet engångsartiklar. Susanna Luukinen på Zero Waste ber alla tänka efter om de verkligen behöver sugrör, plastbestick eller en engångsmugg för kaffet.
För att undvika missförstånd: plast är ett nyttigt och delvis oersättligt material i ett modernt samhälle. Med det sagt kan vi ta fasta på att människan producerar och konsumerar alltmer plast också i onödan, vilket tär på ändliga råvaror. Och att plasten blir ett stort miljö- och hälsoproblem i en slit- och slängkultur.
EU:s plaststrategi tar fram direktiv som inom något år förbjuder en del engångsartiklar av plast, som bestick och sugrör. De utgör en bråkdel av allt plastskräp, men är lätta att komma åt först. Det har redan dykt upp plastfria engångsmuggar och papperssugrör.
– Friska vuxna människor kan ändå fråga sig om de faktiskt behöver sugrör för att dricka, och om de behöver engångskärl. Fokus blir fel om vi inte kommer åt den ohållbara, onödiga konsumtionen, säger Susanna Luukinen på föreningen Zero Waste Finland som är en av krafterna bakom den plastfria marskampanjen Muoviton maaliskuu.
Mycket plast i byggbranschen
Plastproblemet har marknadsförts som en möjlighet för den finländska bioekonomin eftersom det upp- står efterfrågan på plastfria produkter. Bioplaster är ändå ingen universallösning.
– De kan vara nedbrytbara under idealiska förhållanden, men problemet är att de sällan bryts ned ordentligt i vanliga komposter. Då är deras enda miljönytta att de inte är gjorda på olja, säger Luukinen.
Flera företag vill mer än så. Finlayson, Stockmann, Sinituote och It’s Pure driver marskampanjen tillsammans med EU-parlamentarikern Heidi Hautala (Gröna). Hon hoppas att flera branscher och företag ska bidra till minskad plastanvändning.
– Jag tänker främst på byggnadsindustrin och jordbrukssektorn. Jag hoppas de vill anta utmaningen, säger Hautala med hänvisning till att byggnadsindustrin genererar mycket plastavfall.
Insamlingen utvidgas
I Finland sorteras bara en fjärdedel av förpackningsplasten. Insamlingen ska utvidgas inom kort för att öka återvinningen.
– Jag hoppas att makthavarna beslutar att också mindre plastföremål ska sorteras och inte bara förpackningsplasten, säger Johanna Hamro-Drotz, vd på Sinituote, som till- verkar en fjärdedel av sina produkter på returplast.
Globalt är plastföroreningar i världshaven ett stort miljö- och hälsoproblem. Merparten kommer från utvecklingsländer som saknar systematisk sophantering. Heidi Hautala ser detta som en möjlighet för finländskt utvecklingsbistånd.
– I synnerhet den privata sektorn kunde ha mycket att ge inom sophanteringssystem. Och så borde EU avtala med andra länder om standarder för plast, för att förenkla återvinningen, säger hon.
EU:s export av plastsopor har fått stor uppmärksamhet, särskilt sedan Kina slutade ta emot dem. EU-länderna har exporterat massvis av plastavfall till Sydostasien med stora miljöproblem som följd.
– Vi måste själva bli bättre på att sortera och återvinna avfallet så att vi inte belastar andra länder med vårt skräp, säger Hautala.
Farliga mikroplaster
EU:s plaststrategi siktar uttryckligen på bättre återvinning av plast som ett led i den cirkulära ekonomin.
Först förbjuds engångsartiklar av plast. Vidare ska mikroplasterna minska. De är mikroskopiska plastsmulor som uppstår när plast vittrar sönder men som också tillsätts som sådana i kosmetika, tvättmedel och målarfärger, och som lossnar från textilier. Mikroplaster har en benägenhet att samla fetter på sig innan de hamnar i haven och går in i näringsväven.
– Forskarna varnar redan för att
mikroplastpartiklarna kan bli bakteriehärdar. Det ökar risken för epidemier vars ursprung kan vara svåra att spåra, säger Hautala.