Sipilä vill ge riksdagen mer makt
I en färsk bok ser Centerns partiledare och statsminister Sipilä blåröda regeringar hittills som katastrofer.
Politiska biografier och pamfletter kommer det alltid flera av före val, och i den valpamflett som statsminister Juha Sipilä började skriva under julpausen är det mest politik det handlar om. Det är en blick bakåt, flera blickar mot framtiden och vad som borde göras, kryddade med varningar för de andra partiernas politik.
Regeringen Sipilä är den första som provat ett förnyat sätt att göra upp regeringsprogram, det vill säga först ett strategiskt program, sedan ett detaljerat.
Nu föreslår Sipilä att riksdagen också får en penna med i regeringsprogrammet – en tanke han halvt formulerade då framtidsutskottet fyllde 25 år i fjol.
Hans tanke är att framtidsutskottets arbete framöver skulle utgöra grunden för följande regerings strategiska program.
Skulle ni själv ha följt ett sådant parlamentariskt program, och hur skulle det vara annorlunda? – Ja, det strategiska programmet är ett dokument som målar upp lägesbilden tio år in i framtiden, och jag tycker det kunde göras parlamentariskt eftersom det sträcker sig över två valperioder, säger Sipilä.
– Jag hoppas det kan göras på det sättet redan under följande valperiod, inklusive att man definierar de fem största frågor som behöver åtgärdas. Jag tror man i Finland kan komma överens om en lägesbild av utmaningarna, även om man inte är överens om vilka sätt man ska lösa dem på. Det behöver man inte vara heller.
I boken lyfter Sipilä också upp parlamentarismen och skriver att ”i stora reformer lönar det sig att ta oppositionen med”.
Samtidigt försvarar han att man inte gjorde vårdreformen i samarbete med oppositionen.
– Man har redan försökt i över tio år, och det har redan provats på parlamentariskt samarbete, säger Sipilä och syftar på slutet av förra valperioden.
Då kom en parlamentarisk grupp fram till en modell med fem stora vårdområden, men den kom inte igenom grundlagsutskottet. ”Därför var det inte nödvändigt att grunda en parlamentarisk grupp igen den här valperioden”, skriver han.
”Blåögd”
Han karaktäriserar på ett par ställen sin egen inställning för fyra år sedan som blåögdhet. Bland annat säger Sipilä att han var blåögd då det gällde förväntningarna på att också företagsledarna frivilligt skulle gå med i talkot efter konkurrenskraftsavtalet och hålla sina egna löner och bonusar nere.
Sipilä bedömer att han också var optimist med alla de frågor han ville driva igenom.
– Jag gick blåögt in – jag vet inte om jag i dag skulle ha vågat starta så många projekt och så stora på en och samma gång, säger Sipilä.
Angriper blåröda regeringar
”Centern är en motkraft mot åtminstone tre saker, populism som ger förljugna löften, den ’Vapaavuoriskarödgröna’ centraliseringspolitiken och den korporatistiska blåröda”, skriver Sipilä.
Han karaktäriserar tidigare blåröda regeringar som närmast katastrofala, med ett undantag för Paavo Lipponens blåröda. Bland annat kritiserar han Jyrki Katainens regering för att ha skärpt skatterna under en ekonomisk nedgång. ”Väljarna tar en stor risk om de ger regeringsnycklarna till en blåröd regering”, skriver Sipilä och kritiserar främst stadspolitiken. ”Ingen ska behöva flytta till ett höghus på grund av klimatpolitiken.”
Annars håller sig Sipilä helt borta från känsloutbrott eller avslöjanden om regeringens interna fnurror. Så långt sträcker han sig, att han anser att han gett ”vindskydd” åt andra i regeringen.
– När ( Alexander) Stubb (Saml) eller Lenita Toivakka (Saml) varit i svårigheter har jag alltid försvarat dem fast jag inte nödvändigtvis varit av samma åsikt, säger Sipilä.
På en fråga om han anser att de andra inte skött försvaret svarar han:
– Det har varit lite tyst.