Fem önskar bli president för Högsta domstolen
Fem personer har sökt jobbet som Högsta domstolens nästa president. President emeritus Leif Sevón efterlyser en god jurist med sociala kunskaper.
Fem personer önskar bli president för Högsta domstolen (HD). Alla sökande är män och fyra av dem kommer inifrån. Ansökningstiden för jobbet gick ut i går. Nuvarande presidenten Timo Esko går i pension i september.
De som sökt jobbet är HD:s justitieråd Juha Häyhä, Mika Ilveskero, Tatu Leppänen och Asko Välimaa samt Åbo hovrätts president Kenneth Nygård. Häyhä är äldst med sina 62 år och Leppänen yngst med 50. Alla fem kandidater har lite olika yrkesprofil.
Häyhä kan sägas ha den tyngsta akademiska bakgrunden och är den enda av kandidaterna som har en doktorsgrad i juridik. Ilveskero har jobbat som advokat inom privata sektorn och varit partner i en advokatbyrå medan Leppänen har job- bat inom det akademiska men också på Justitieombudsmannens kansli.
Nygård däremot var chef för flera tingsrätter innan han blev Åbo hovrätts president medan Välimaa har erfarenhet från Justitieministeriet och frågor som berör straffrätt.
Fem sökande är ett rätt bra saldo i sammanhanget. Senast var kandidaterna bara två.
Visioner viktiga
HD:s president emeritus Leif Sevón (2001–2005) säger att administration och kontakter mot omvärlden är några av de viktigaste uppgifterna för presidenten. Presidenten är en representant för domstolen och i den dömande verksamheten är presidentens röst lika stark som alla andras.
– Men det gäller att ha visioner om hur domstolsväsendet bör utvecklas, säger Sevón.
Hur har de här visionerna synts under Timo Eskos tid? – Han har gjort många nyttiga grejer och han har haft en idé om vad han vill åstadkomma. I stort sett har det hjälpt att göra processen snabbare.
Esko började som HD:s president 2016. I fjol meddelade HD att behandlingstiderna hade sjunkit med nästan en månad till i genomsnitt sex månader, vilket är det lägsta på 2010-talet. Behandlingen av ärenden som fått besvärstillstånd sjönk med tre månader till 18,5 månader medan behandlingen av ansökningar som får avslag sjönk från 5,4 till 5,1 månader.
Debattör eller inte?
I samhällsdebatten har HD:s presi- dent en viss tyngd med anledning av sin tjänst. Sevón anser att presidenten gärna kan delta i samhällsdebatten, men med vissa reservationer.
– Det är fråga om en balansgång. HD:s president kan inte bedriva politik, annat än rättspolitik. Och då gäller det att vara väldigt noga framför allt med vad man låter bli att säga. Men i övrigt så tycker jag att det är viktigt att presidenten tar en roll i debatten.
Sevón anser att presidenten ska hålla sig utanför dagspolitiken och inte uttala sig om sådant som inte berör domstolens arbete. Samtidigt gillar han Högsta förvaltningsdomsto- lens president Kari Kuusiniemis stil.
– Jag tycker att han har kommit med viktiga inlägg, bland annat när det gäller att uppfostra politiker om vad domstolarna gör och vad de inte gör, säger han.
God jurist sökes
Enligt Sevón ska HD:s president vara en god jurist, men också kunna lyssna på sina medarbetare och ha en känsla för vad domstolens medlemmar vill få gjort.
Hur mycket väger tjänsteåren i valet av president? – Det här är inte en tjänst som besätts utifrån tjänsteåren. Personens förmåga att sköta jobbet är viktigare, säger Sevón.
Republikens president utnämner presidenten i Högsta domstolen.
HD:s president kan inte bedriva politik, annat än rättspolitik. Och då gäller det att vara väldigt noga framför allt med vad man låter bli att säga.
Leif Sevón
HD:s president emeritus