Undervisning i ekonomi är en god investering

Finländarnas skuldsättning är i dag märkbart större än för tio eller tjugo år sedan.

Snabblån med ockerräntor har fått ett fast grepp om marknaden för konsumtionskrediter. Många lockas av marknadsföringen som uppmanar till konsumtion med lånade pengar i stället för att spara ens mindre summor regelbundet. I vissa fall är kanske snabblånen det enda alternativet för att hantera en oväntad utgift.

Finländarnas skuldsättning är i dag märkbart större än för tio eller tjugo år sedan. Mest oroväckande i sammanhanget är att det framför allt är unga människor som hamnat i en skuldfälla. Följden är betalningsanmärkningar som kan ställa till med problem långt senare i livet.

Bristfälliga kunskaper är ofta en bidragande orsak till att den egna ekonomin raseras på grund av till exempel obetänksamma och alltför stora lån. En rimlig slutsats är att en del av problemen kunde undvikas genom att ge skoleleverna en bättre inblick i hur man hanterar sin egen ekonomi.

Positivt är att allt fler antingen hemma eller i sin närmaste krets lär sig vad till exempel ränta innebär och hur man gör upp en enkel budget för att se till att utgifter och inkomster är i balans. En del ungdomar lär sig också grundläggande fakta om hur aktiemarknaden fungerar och vad ränta på ränta-effekten går ut på. Den andra ytterligheten är de ungdomar som har skuldsatt sig och saknar kunskaper och motivation att kontrollera sin ekonomi i det skedet när det är dags att bygga upp ett självständigt liv med bostad och studier eller jobb.

Den nuvarande utvecklingen leder till ett oönskat klassamhälle där en del av befolkningen redan som barn lär sig att hantera sin ekonomi rationellt medan andra styrs av impulser och konsumerar med lånade pengar.

En enkät som näringslivets informationsbyrå TAT publicerade under början av året visar att 94 procent av lärarna anser att det är viktigt att ekonomiska färdigheter lärs ut i skolorna. Samtidigt är det endast en tredjedel av lärarna som bedömer att skolan förser eleverna med tillräckliga kunskaper för att sköta sin privata ekonomi. De unga är av samma åsikt: endast en femtedel anser att de lär sig tillräckligt om ekonomi i skolan.

Undervisning i ekonomi borde göras till ett obligatoriskt ämne i skolan. Det anser enligt TAT:s enkät också en majoritet av lärarna.

Att satsa resurser på ekonomiundervisning i skolorna är en bra investering. Dels för att undvika kriser på individnivå, dels för att stärka samhällsekonomin. De finländska hushållens ackumulerade förmögenhet är mindre än i många andra europeiska länder. Den populäraste sparformen är fortfarande att låta pengarna ligga på kontot i stället för att placera åtminstone en del i till exempel fonder eller aktier. Ett kunskapslyft är vad som behövs.