Beskattning ska sporra till arbete

SKATTER I min insändare (HBL 2.2) skriver jag att beskattningen borde sporra till arbete. När man jobbar mera ska det också synas i plånboken. Samtidigt är skatten på arbete i Finland hög i internationell jämförelse. Därför borde skatten på arbete i Finland sänkas. En syn som delas av bland annat OECD och arbetstagarorganisationen Akava. I sin insändare (HBL 8.2) ifrågasätter Jan-Erik Ingvall min ståndpunkt och frågar bland annat hur arbetsamheten främjas av lägre skatter?

Gällande detta hänvisar jag till den av Finansministeriet tillsatta utvecklingsgruppen för beskattningen som gav sin slutrapport 2010. Där konstateras bland annat att ”De senaste studierna har antytt att

förvärvsinkomstbeskattningen och bolagsskatten har den mest negativa effekten på tillväxt ...” och ”Beskattningen av arbete kan påverka arbetsutbudet genom att påverka hushållens beslut om att delta i arbetsmarknaden samt arbetstimmar. Förutom arbetsinsatsen kan beskattningen av arbete ha negativ inverkan även på arbetsinsatsens produktivitet, ifall den på grund av progressionen försvagar incitamenten att utöka human kapital och ambitioner i arbetskarriären.”

Ingvall frågar också hur jag vill finansiera äldreomsorgen och annat om inkomstskatten sänks. Här är det värt att notera att beskattningen av en finländsk medellön är 4,8 procentenheter strängare i Finland än i Sverige. Det betyder att en arbetstagare med medellön i Sverige årligen får över 2 000 euro mer i handen än en arbets-

tagare med samma lön i Finland. Samtidigt satsar Sverige avsevärt mycket mera på äldrevården än Finland. För varje över 65-åring inom äldrevården använder Sverige 38 800 euro, medan motsvarande summa i Finland är 23 200 euro (Ilta-Sanomat 30.1). Någon direkt koppling mellan skatten på arbete och en god äldrevård torde alltså inte föreligga.

Det centrala för finansieringen av en bättre äldreomsorg och hela vårt välfärdssamhälle är inte en högre skatt på arbete, utan att se till att allt fler finländare har jobb. Vilket i sin tur leder till större skatteinkomster. Sysselsättningsgraden i Finland borde vara över 75 procent, såsom i Sverige. För att uppnå detta mål krävs aktiv politik. De nya arbetstillfällena skapas främst i de små- och medelstora företagen.

Därför är det viktigt att vi skapar ett företagarvänligare Finland. Det bör vara lättare att anställa den första arbetstagaren och företagarnas socialskydd behöver förstärkas. För att främja företagsamhet behöver vi också hålla samfundsskatten på en konkurrenskraftig nivå och ge möjlighet till mera lokala avtal i våra företag. Mycket viktigt är också större satsningar på arbetshälsa, effektivare arbetsförmedling, goda möjligheter till fortbildning samt en mer jämställd arbetsmarknad med hjälp av bland annat en gedigen familjeledighetsreform. Samt en beskattning som sporrar till arbete.

Finlands nästa regering borde sänka skatten på arbete. Den vanliga låg- och medelinkomsttagaren ska få mer i handen. OTTO ANDERSSON stadsfullmäktigeledamot (SFP), Lovisa