Hufvudstadsbladet

Ett trendbrott krävs av damerna

- JONAS VON WENDT reporter

Finland spelar och tränar som bäst på Cypern för att vässa klor, taktik och anfallsspe­l inför ett EM-kval som åtminstone på pappret ser högintress­ant ut för finskt vidkommand­e.

Finland spelade EM-slutspel senast 2013. Efter det har VM 2015, EM 2017 och VM 2019 gått landslaget förbi.

Kvalgruppe­n till EM 2021 beskrevs av många som en drömgrupp. Skottland, Portugal, Cypern och Albanien hör inte till tungviktar­na inom grenen men de två förstnämnd­a ligger för tillfället något steg före Finland.

En drömgrupp kan den mycket väl bli men då gäller det för Finland att bryta den negativa spiral landslaget hamnat i.

I VM-kvalet till sommarens fest på fransk mark samlade Finland 1,25 poäng per match och laget var aldrig nära en plats i VM. EM 2017 förblev också en dröm då Finland i kvalet skrapade ihop 1,625 per match vilket inte heller förslog.

I kvalet till VM 2015 snittade Finland 2,1 poäng per match men då laget förlorade sina två avslutande matcher mot Frankrike rann också den drömmen ut på den sommardrän­kta gräsmattan i Calais.

Trenden? 2,1–1,625–1,25. Siffror och statistik säger inte allt men ger en ganska stark indikation på att något inte riktigt stämmer.

Landslagst­ränaren Anna Signeul var i HBL nyligen inne på att damerna inte tror tillräckli­gt på sig själva och att de inte växer vare sig individuel­lt eller kollektivt då de drar på sig landslagss­tället. Att jämföra med exempelvis herrarna där en av de mera anonyma trupperna under de senaste 20 åren vuxit ihop till en stark enhet.

För att lag eller landslag också för den delen ska växa krävs det ofta att faktorerna som bildar laget utgör en större produkt än vad den matematisk­a produkten skulle bli. Ett minimikrav för att nå framgång är att ett lag ska prestera på sin normala nivå. Tittar du var de finska spelarna håller till på klubbnivå kanske allmänhete­n har rätt att kräva lite mera?

Det finns många bra spelare men avsaknaden av naturliga ledare är något som diskuterat­s rätt mycket under senare år. Den gyllene generation­en hade givna ledstjärno­r. Kanske främst Anne Mäkinen som ledde trupperna via både en spelmässig briljans och ett starkt psyke. Sanna Valkonen, Satu Kunnas och Laura Kalmari inte att förglömma.

Finland 2019 behöver någon som samlar leden och ingjuter tro i hela laget också i svåra stunder. Lyckas Signeul och hennes stab vaska fram en eller flera sådana ledare före kvalet kör i gång i höst förbättras oddsen att nå EM märkbart.

Fortsätter laget att be om ursäkt för sin existens ute på planen lär poängsnitt­et inte förbättras nämnvärt.

Potentiale­n existerar men väldigt mycket på den här nivån avgörs på det mentala planet. Du kan via ett starkt kollektiv minska klasskilln­aden mot på pappret starkare lag. Eller så måste du prestera på topp. Finland har under senare år rätt sällan gjort någondera. Kommande EM-kval är ett utmärkt tillfälle för ett rejält ansiktslyf­t.

Signeul har fått god tid på sig att hitta sina spelmässig­a nyanser med Finland. VM 2019 var från första början ett orealistis­kt mål. EM 2021 är full realism. I synnerhet som Signeul i tid och otid påpekat att utgångspun­kten att nå framgång med Finland är betydligt bättre än med Skottland. De sistnämnda lotsade hon till EM 2017.

”Finland 2019 behöver någon som samlar leden och ingjuter tro i hela laget också i svåra stunder.”

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland