Korsholmdirektören: Kommunerna måste räkna med stor skattehöjning
Om vårdreformen faller anser Kommunförbundet att man ska utnyttja de möjligheter som den nuvarande lagen erbjuder. Kommundirektören i Korsholm, Rurik Ahlberg, kallar vårdreformen för en ”illusorisk förhoppning”.
Kommunförbundets vd Minna Karhunen konstaterar att regeringen har förbättrat statens finansiering på bekostnad av kommunerna.
Kommunernas skuldbörda är i dag fem gånger så stor som år 2000. För någon vecka sedan publicerade Kommunförbundet en översikt över kommunernas bokslut. Två av tre kommuner gick med förlust i fjol.
– Kommunernas ekonomi är i kris. Staten måste återta de tillfälliga nedskärningar som kommer från konkurrenskraftsavtalet. Dessutom måste finansieringen bindas till index igen, säger Karhunen.
Hon märker också att det har skett en tudelning inom kommunsektorn. Det finns stora skillnader i de förutsättningar kommunerna har att klara sig ekonomiskt.
Alternativ till vårdreformen
Vård- och landskapsreformen har förbrukat kommunernas resurser, säger hon. Vårdreformen har också gjort att kommunerna har skjutit upp sin egen planering.
– Kommunerna har inte kunnat investera i till exempel äldreomsorgen på grund av att man väntar på att få besked om vem som ska ordna dessa tjänster i framtiden.
Enligt Karhunen är det dags att fundera på vad som sker om vårdreformen faller.
– Kommunerna har gjort ett utomordentligt förberedelsearbete under de senaste tio åren. Man borde göra de förändringar som är möjliga med den nuvarande lagstiftningen, som till exempel att ordna vissa social- och hälsovårdstjänster med hjälp av samkommuner. Då får kommunerna den bredd som statsministern har efterfrågat.
Kollektiv missuppfattning
En kommun som gick back förra året var Korsholm. Kommundirektör Rurik Ahlberg säger att det har skett en dramatisk förändring på kommunfältet sedan 1990-talet. Kommunerna har fått stå för stora volymkrävande uppgifter på egen hand samtidigt som staten har
❞ Vi lurar oss kollektivt om vi tror att vi klarar av att bygga ut välfärden utan att höja skatterna. Därför trasslar man in sig i alla möjliga illusoriska förhoppningar såsom vårdreformen.
Rurik Ahlberg kommundirektör i Korsholm
minskat sin finansiering till kommunerna.
– Kommunernas skuldbörda kommer att fortsätta att öka under de kommande åren. Det är ett som är säkert.
I stället för att peka finger åt kommuner som skuldsätter sig, efterlyser Ahlberg en ärlig analys av vad den åldrande befolkningen, fri tillgång till dagvård och problem med inomhusluft innebär för de offentliga finanserna. Enligt honom är läget redan kritiskt.
– Vi har en stat som skuldsätter sig och kommuner som inte klarar av att göra alla nödvändiga investeringar trots att sysselsättningen börjar vara på rekordhög nivå. Staten behöver miljarder till i kassan. Det räcker inte att höja skatten på socker eller införa någon miljöskatt. Det är bara brödsmulor i statskassan.
Nuvarande system kommer enligt Ahlberg att kräva skattehöjningar på uppemot tre procentenheter inom tjugo år.
– Vi lurar oss kollektivt om vi tror att vi klarar av att bygga ut välfärden utan att höja skatterna. Därför trasslar man in sig i alla möjliga illusoriska förhoppningar såsom vårdreformen.
Antti Neimala, avdelningschef vid Arbets- och näringsministeriet, är inte lika övertygad om att högre skatt är rätt väg att gå.
– Skattekilen är en av de springande punkterna i sysselsättningsnivån. Vi borde i stället få ner skattetrycket för att få fler i arbete.
Med skattekil avses skillnaden mellan arbetsgivarens bruttokostnad och vad den anställda får i handen efter att skatter och avgifter är betalda.
Ordnad tillvaro
Däremot får Rurik Ahlberg medhåll av Linnéa Henriksson, universitetslärare inom offentlig förvaltning vid Åbo Akademi.
– Privatpersoner kan rätta munnen efter matsäcken, det kan inte kommunerna. Lagen fastställer vad kommunen måste göra.
Kommunernas skuldsättning beror på ett stort investeringstryck. Det byggdes många hälsovårdsstationer på 1970-talet som nu behöver renoveras. Dessutom är många kommunala byggnader drabbade av inomhusluftsproblem som kräver snabba investeringar som man inte har kunnat planera för.
– Det är få kommuner som tar lån för att täcka driftskostnader. Det primära problemet är urbaniseringen. Kommuner med allt färre skattebetalare har svårare att täcka driftskostnaderna och samtidigt återbetala lånen, säger Henriksson.
Enligt henne finns det två vägar att gå. Antingen höjer man skattesatsen eller så minskar man på kommunernas uppgifter och regleringen av dem. Men hon tror inte att det kommer att ske något inom en nära framtid, eftersom det inte finns något som på allvar har utmanat systemet.
– Men man ska se det som en varningssignal att kommunerna har skuldsatt sig trots bättre sysselsättning och högkonjunktur.