Välj vegetariskt till lunchen
Framtidens mat kommer att innehålla mera rotfrukter, baljväxter och inhemsk fisk, det är oundvikligt då klimatförändringen framskrider. Den här veckan serveras klimatsmart lunch på många restauranger – vad sägs om ugnsbakade rotsaker, inlagda grönsaker, potatismos och grillad tofu?
Mera rotfukter, ärter och fisk, mindre kött, ost och ris – så ser framtidens meny ut. Klimatförändringen kommer att förändra synen på mat och speciellt på vad som produceras i framtiden, säger forskaren Ville Lähde som utmanar alla finländare att se över sin matkonsumtion.
Vegetarisk mat behöver inte vara trist och smaklös, tvärtom, vällagade vegetariska rätter smakar inte alls sämre än korvsoppan, köttfärssåsen eller den grillade biffen som vi är vana vid att äta. Det är just precis en vanesak. Vi behöver bara lära oss tänka lite annorlunda, välja lite andra råvaror och krydda maten på ett nytt sätt. Och i spetsen för den här förändringen måste restaurangerna gå. Ungefär så resonerar mataktivisten Meira Valtonen och forskaren Ville Lähde, båda veganer och väl insatta i vilken betydelse matproduktionen har för klimatet på vår jord.
– Politiker i Finland vill ogärna ta ställning i matfrågor, de säger att det är vars och ens privatsak vad den äter. Men det stämmer inte, maten påverkar hela samhället, den påverkar vår hälsa, djurens rättigheter, arbetsmarknaden och industrin. Om ett köttförädlingsföretag får miljoner i statsbidrag så förvränger det konkurrenssituationen i livsmedelsbranschen. I framtiden måste våra makthavare styra pengar till företagare som producerar klimatvänligare mat, säger Meira Valtonen, en av initiativtagarna bakom temaveckan Klimatmenyn, som startar i dag.
Välja lokala råvaror
I Klimatmenyn deltar en rad restauranger runtom i landet och de serverar lunchportioner gjorda av klimatsmarta råvaror. Dit hör alla grönsaker och spannmål, men också en mängd inhemska fiskar (se faktaruta).
Vad som räknas som klimatsmart mat är inte helt enkelt, precis som allt annat med klimatförändringen. Ville Lähde använder en tomat som ett exempel, den är ju vegetarisk och borde väl automatiskt räknas som klimatvänlig?
– Men om tomaten har vuxit i ett kallt land, i ett växthus som värms upp med fossila bränslen, så lämnar den ett stort koldioxidavtryck. Dessutom har plantan kanske krävt stora mängder vatten ur den lokala vattenledningen. Och har den igen vuxit i ett varmt land så kan det hända att tomaten har plockats av en underbetald invandrare som inte kan försörja sig på sin lilla lön. Då är tomaten inte längre hållbart producerad. Man måste se hela bilden, förklarar Lähde.
Idén med Klimatmenyn är att visa vilken oändlig mängd delikata maträtter som finns kvar på matlistan även om man lämnar bort köttfärslimpan och skinkpizzan.
– Vi behöver ingalunda gå tillbaka till en tid då finländarna levde på gröt och kållåda bara för att vi minskar på mängden biffar, ishavsräkor och odlad lax. Finländska toppkockar är jätteduktiga på att använda lokala bär, rotfrukter och örter i maten. Den vegetariska maten är minst lika god som den som innehåller animaliska produkter, säger Valtonen.
Soja åt folket, inte åt grisar
Det Ville Lähde vill göra finländarna medvetna om är att matproduktionen måste förändras inom en snar framtid, både i Finland och ute i världen. På grund av torka och översvämningar minskar ytan där det går att odla mat. Det kommer inte att finnas några gigantiska kornbodar att ösa säd ur om den egna skörden misslyckas.
– Finland måste bli mera självförsörjande vad gäller livsmedel. I dag importerar vi omkring 25 procent av den mat vi äter och det är inte möjligt i all evighet. Vi måste odla mera grönsaker och mata mindre människoföda åt djuren. Det är inte hållbart att vi importerar sojabönor som grismat när vi människor kunde äta bönorna, det är mycket effektivare livsmedelsproduktion, förklarar Lähde.
Sojabönor har annars fått ett oförtjänt dåligt rykte, just för att den i så stor utsträckning används som djurfoder. Som människomat är soja en alldeles utmärkt god råvara och proteinkälla, försäkrar Meira Valtonen.
– Ungefär tio procent av den soja som odlas i världen i dag används till livsmedelsproduktion och den är helt säkert hållbart odlad. Det är helt ok att äta sojabiffar och dricka sojamjölk. De sojaodlingar som hamnar
i nyhetsrubriker för att regnskogen skövlas när man röjer plats för mera åkrar är just de som producerar djurfoder, förklarar Valtonen.
Priset avgör
Både Valtonen eller Lähde inser att alla finländare aldrig kommer att sätta sig in i vilka livsmedel som är bra för miljön och vilka som är dåliga. Det valet måste ske på en nationell nivå, främst av politiker och men också bland inköpscheferna i dagligvarubranschen.
– Folk köper det som är billigt och lätt att laga. Så länge tonfisk på burk är bland det billigaste du kan välja som proteinkälla så kommer folk att äta tonfiskpasta, även om oceanfiske med stora fiskefartyg sväljer stora mängder bränsle och dessutom hotar utrota enskilda fiskarter. Det måste finnas förmånliga, klimatsmarta livsmedel i matbutikerna, påpekar Ville Lähde.
Fisk är i princip en bra råvara, men man måste välja de rätta fiskarna. Enligt Lähde äter vi alldeles fel sorters fiskar i Finland i dag. Medan vi har sjöarna fulla med mört, gädda och siklöja som skulle duga utmärkt väl som föda importerar vi exotiska och rödmärkta arter som räkor, odlad lax och tonfisk, det är inte hållbart.
– För att få inspiration och hitta goda alternativ kan vi också blicka på fattiga länders kök, den mat som tillreds där är ofta mättande och energi- rik, men också välkryddad och god. Ta som exempel färskt bröd med hummus, som man äter i Mellanöstern, där har vi en fullgod måltid med fibrer och proteiner. En måltid behöver inte alltid bestå av biff, potatis och grönsallad, det finns andra fungerande modeller, säger Lähde.
Finland måste bli mera självförsörjande vad gäller livsmedel. I dag importerar vi omkring 25 procent av den mat vi äter och det är inte möjligt i all evighet.
Ville Lähde