Vård behöver fungerande skydd

VåRD Jag är helt ense med rubriken i Thomas Wallgrens och Johannes Kananens genmäle (Vård och omsorg behöver skyddas, HBL Debatt 26.2). Sen är jag lite oense om vem som har fått vad om bakfoten. Wallgrens och Kananens argument om vad man får göra inom EU och vad man inte får göra klingar ganska välkänt: det är EU:s fel. Den visan har vi hört i ouppräkneliga sammanhang och påståendet visar sig för det mesta vara felaktigt. Det gör det också nu.

Wallgren gjorde 2016 ett mycket gott förslag kring upphandlingen. Han ville att skatteparadisföretag skulle uteslutas från anbudsförfaranden. Men hans förslag torpederades inte av EU utan av politiskt bundna tjänstemannautlåtanden och av politiker, som inte ville ta i frågan. Jag tror att det var synd och att Wallgrens förslag egentligen hade förtjänat en annorlunda behandling. Men alla som under det senaste decenniet har följt

med Helsingfors kommunalpolitik har också sett att svängdörren mellan förtroendeuppdrag och vårdföretag har snurrat på med ganska god samlingspartistisk fart.

Det var alltså inte EU som förbjöd. Det var – om vi tar det kort – samlingspartistiska intressen illa dolda bakom ett EU-skynke.

Under de senaste åren har EU skärpt lagstiftningen kring skatteparadis med minst 14 lagförslag och mera är på väg. Förtjänsten tillfaller här mest de undersökande journalister, som genom Panama Papers och Paradise Papers tvingade fram åtgärder. Europaparlamentet tillsatte specialutskott, med ytterligare en mängd nya förslag. Jag tror alltså att landskapet kring penningtvätt och skatteparadis har förändrats betydligt under de senaste åren. Dessutom antar jag att Wallgren i dag skulle få sitt förslag godkänt om han bara omformulerade kravet en smula.

Den slutsatsen leder till ett annat argument där jag tror att Wallgren och Kananen inte riktigt vill gå med på att Achmea-fallet faktiskt

innebar ett genombrott. I EU-domstolens utslag understryks upprepade gånger att man värnar om EU-rättens integritet, det vill säga att man inte med oeftertänkta åtgärder skall undergräva primärrätten (att EU-rätten går över nationell rätt).

Just med hänvisning till Achmea-fallet borde varje upphandlingsanbud innehålla ett krav på att tvistefrågor skall avgöras inom ramen för EU-rätt. Det är viktigt både för EU-rättens integritet och för vårt socialsystems integritet. Det förslaget överlämnar jag med varm hand åt min vän Wallgren och om han sedan behöver stöd står jag mer än gärna till tjänst.

NILS TORVALDS

EU-parlamentariker (SFP), koordinator för Alde-gruppen i Tax3 – den tredje specialkommittén kring skatteundandraganden och penningtvätt