Partier vill råda bot på marginalisering
Uppbåd för alla, tvåårig förskola och könskvoter i bland annat lärarutbildningen finns på förslag då partierna ska förhindra marginalisering och förbättra jämställdheten bland unga män och kvinnor.
Allmänt uppbåd för unga kvinnor och män, tvåårig förskola och könskvoter i utbildningen finns bland förslagen då partierna ska motarbeta marginalisering och förbättra jämställdheten. För tillfället finns 60 000 unga som riskerar marginalisering, och majoriteten är män.
Det finns ungefär 60 000 unga mellan 15 och 29 år som står utanför såväl arbete som utbildning. Det är färre än för ett år sedan, vilket till stor del förklaras av konjunkturerna – men fortfarande många. Och bättre tider på arbetsmarknaden hjälper långt ifrån alla. Enligt forskningen krävs förebyggande åtgärder betydligt tidigare om man vill minska på marginaliseringen.
Två av tre unga som riskerar marginalisering är män, och fler män saknar utbildning efter grundskolan. Unga kvinnor för sin del möter delvis andra utmaningar. HBL frågade partierna hur de vill förebygga marginalisering och hur de skulle förbättra jämställdheten mellan unga män och kvinnor, inte minst med tanke på utbildning och arbete.
Småbarnsskola, avgiftsfrihet och förlängd läroplikt
I partiernas verktygslådor mot marginalisering återkommer till en del samma redskap. Många nämner uppsökande ungdomsarbete, familjetjänster för familjer med små barn och mer satsningar på ungdomsverkstäder, läroavtal och elevvårdstjänster i skolorna. Hur effektivt det är beror förstås på vilka resurser man är beredd att satsa.
Svenska folkpartiet och Samlingspartiet lyfter upp småbarnspedagogiken och föreslår en tvåårig förskola. SFP föreslår också fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik per dag för barn som fyllt tre, och också Samlingspartiet nämner utvidgad avgiftsfrihet som ett mål på lång sikt.
Centern för sin del föreslår en småbarnsskola, som skulle omfatta förskolan och de två första klasserna i grundskolan. Enligt Centern kunde småbarnsskolan erbjuda mer flexibla övergångar, och garantera att ingen slussas vidare utan behövliga basfärdigheter.
Centern lyfter också upp uppbåd för både män och kvinnor, med ett brett fokus också på välmående och framtidsplaner. På det viset skulle man också hitta dem som löper risk för marginalisering, resonerar Centern.
De gröna, Socialdemokraterna och Vänsterförbundet vill förlänga läroplikten och göra andra stadiet avgiftsfritt, så att läromaterial och annat som behövs skulle vara gratis för de studerande. Socialdemokraterna lyfter också upp demokratifostran som ett sätt att öka delaktigheten bland alla, inte bara högutbildade.
Kristdemokraterna vill bland annat ge mer öronmärkta pengar till kommunerna för elevvården i skolorna och för familjetjänster. Blå framtid för sin del betonar vikten av att hitta de unga som behöver stöd och erbjuda dem skräddarsydda tjänster.
Könskvoter, familjeledighetsreform och feministisk regering
När det gäller att förbättra jämställdheten har partierna inte lika många eller vassa verktyg. SFP, De gröna, Vänsterförbundet, Samlingspartiet, Centern och Socialdemokraterna lyfter upp en reform av föräldraledigheterna så att de fördelar sig jämnare mellan könen, och KD vill jämna ut kostnaderna mellan arbetsgivarna. Men hur man kommer åt ännu mer grundläggande strukturer, eller vad man ska göra åt att fler pojkar inte lär sig vad de behöver i skolan är mer oklart.
– Man måste beakta de här riskerna redan i ett tidigt skede i skolan. Klasserna får inte vara för stora och det behövs ett individuellt grepp. Framför allt tror jag det är viktigt att medvetandegöra de utmaningar vi har då det gäller unga mäns och pojkars risk för utslagning. Men det finns ingen one size fits all-modell, man måste se individerna, säger SFP:s partisekreterare Fredrik Guseff.
Blå framtids Matti Torvinen lyfter upp kvoter i utbildningen.
– Det behövs också män till exempel i vårdapparaten. Man borde kanske överväga manskvoter för vård-, lärar- och juridikutbildningarna, det är viktigt att det finns personer av båda könen i de här branscherna. Och ja, på motsvarande sätt kunde man överväga kvinnokvoter i tekniska och naturvetenskapliga utbildningar, säger Matti Torvinen.
Centern för sin del nöjer sig med att konstatera att unga ska upp- muntras att överbrygga könsmässiga förväntningar i val av arbete och studier. Centern lyfter också upp fler möjligheter att anonymt anmäla sexuella trakasserier i skolor och på arbetsplatser.
SDP vill införa könskonsekvensbedömningar i alla regeringens åtgärder och budgetarbetet, medan De gröna slår fast att nästa regering ska vara feministisk.
Enligt De grönas partisekreterare Lasse Miettinen har skolan stor betydelse för hur jämställdheten utvecklas.
– I skolan kan stela könsroller monteras ned, sexuella och andra könsbaserade trakasserier motverkas och gamla indelningar i pojkars och flickors områden, mäns och kvinnors arbeten slopas. Det måste vara en del av vardagen i skolor och läroinrättningar, säger Miettinen.
Fotnot: Sannfinländarna svarade inte på HBL:s förfrågan.