Jag har inte gjort nånting, jag har inte dödat, typ
”Jag undrar ofta om hon lever, Munisas mamma. Tyvärr är det inte sannolikt.”
Hon heter Bartjynai och är uzbekiska från Osj. Hon har tjockt svart hår och ett litet födelsemärke under vänstra ögat. Om hon längre finns. Året var 2014 när hennes man lurade henne till Syrien och gjorde henne till IShustru.
Jag träffade hennes dotter Munisa och mamma Sarvarchan för snart två år sedan. Det var i Osj i södra Kirgizistan.
Bartjynai åkte inte frivilligt till Syrien. Men det gjorde ett antal EU-medborgare, bland dem finländska.
Två år efter mötet med moderlösa Munisa lyssnar jag på Sveriges radios Cecilia Uddéns intervju med svenska Hoda. Hon är IS-hustru som nu har kommit på andra tankar och vill hem.
– Jag har inte gjort nånting, jag har inte dödat, typ, säger Hoda.
En annan svenska vid namn Emma intervjuas av SVT. Hon vill tillbaka till Sverige, låta barnen gå i simskola och lägga tiden i IS bakom sig.
Simskolor för flickor och pojkar är kvintessensen av det västerländska samhälle som Emma själv ville utplåna. Medan IS var starkt. Nu när det visade sig att det inte blev någon global gudsstat vill Emma gärna återvända till Sverige.
CNN har träffat en finländska vid namn Sanna som säger att hon nu absolut vill tillbaka till Finland.
– Definitely, definitely, definitely, säger hon.
Jag läste en gång om ett judiskt par som lyckades överleva Förintelsen. Flera år efter krigsslutet, på besök i Tyskland, träffade de sina gamla vänner, som de hade haft ett tätt umgänge med före kriget.
Förintelsen nämndes inte med ett ord. Men om det judiska paret hade tagit upp folkmordet hade deras vänner antagligen svarat på samma sätt som Hoda.
– Jag har inte gjort nånting, jag har inte dödat, typ.
Intellektuell slöhet är brottslingars bästa vän. Ett instrument man aldrig ska underskatta när det gäller att underlätta sin egen tillvaro.
I länder som har varit i krig, eller har en auktoritär historia bakom sig, stöter man på den hela tiden. Jag vet inte hur många gånger jag har hört meningar som: – Stalin lyfte faktiskt landet. – Det var andra tider då. Mekanismen som får människor att resonera så här kring en av världshistoriens värsta diktatorer är densamma som får IS-anhängare att betrakta sin egen roll hos terrororganisationen som oskyldig.
I all korthet handlar det om inkonsekvens. Det är mycket lättare att hantera saker om man låter bli att tänka tankar till slut. Denna reflex är mänsklig och inte alls förvånande.
Det är just därför som ISavhoppares utsagor om att de inte såg, hörde eller förstod något kan avfärdas på en gång. Och det är just därför varenda en av dem borde bli föremål för grundlig polisundersökning så fort de återvänder.