Skattefrågan sätter broms på delningsekonomin
Delningsekonomi är ingen helig gral som löser överkonsumtion, men delning håller på att bli är en allt viktigare del av den finländska ekonomin, säger forskaren Mats Nylund, författaren till en färsk rapport.
Delningsekonomin växer snabbt. Men samtidigt är delningsekonomi ett outforskat ämne som saknar en entydig definition, skriver forskaren Mats Nylund, docent och överlärare i mediekultur vid Yrkeshögskolan Arcada, i en rapport för Tankesmedjan Agenda.
Fenomenet är inget nytt under solen. Till exempel är allemansrätten en form av delningsekonomi. Men det är först med globala företag såsom Airbnb och Uber som delningsekonomi har blivit en viktig del i det ekonomiska systemet.
Fram till år 2020 beräknas värdet på delningsekonomin i Finland tiodubblas och uppgå till 1,3 miljarder euro. Det kommer att innebära en samhällelig omställning, säger Nylund.
Delningsekonomin bygger på att det finns underutnyttjade resurser som privatpersoner kan dela med hjälp av sociala nätverk eller digitala plattformar.
– Det finns inga konsumenter i delningsekonomi. Det finns bara användare. Konsumentlagstiftningen känner inte till delningsekonomi, eftersom det handlar om delning mellan privatpersoner. Det medför vissa utmaningar.
Enligt Nylund finns det både en ekonomisk och en ideell drivkraft med delningsekonomi. Det ekonomiska målet är att göra stora anskaffningar förmånligare i och med att man delar på kostnaden och utnyttjar resurserna bättre: det kan handla om bilar, båtar, verktyg eller bostäder. Det ideella målet kan handla om att uppmuntra folk till grannhjälp eller digitala gemenskaper och på det viset öka social samhörighet, säger Nylund.
I rapporten jämför Nylund hur Danmark, Sverige och Finland ser på delningsekonomi utifrån några statliga policydokument. Finland och Danmark betonar praktiska utmaningar såsom uteblivna skatter, medan Sverige lyfter fram aspekter kring tillit och säkerhet.
Outnyttjade resurser i första hand
Företagaren Jukka Viitanen anser att delningsekonomins grundprincip går ut på att förhindra slöseri med naturresurser och produktion av icke-nödvändiga varor, minska utsläpp, och stoppa klimatförändringen.
Han skulle inte alls vilja att försäljning av begagnade varor kallas för delningsekonomi.
– Det vore bra om vi talade om delningsekonomi endast då något faktiskt delas. Min åsikt är att exempelvis införskaffning av delade bilpooler inte motsvarar delandets essens.
Men Mats Nylund har en friare tolkning.
– Jag tycker man kan se loppmarknader som delningsekonomi. Det är ju en delad resurs. Först använder jag varan och sedan säljer jag den vidare.
Skatter och nya samarbeten
Mats Nylund föreslår i rapporten att Finland borde lösa de problem som finns med beskattning. Många som hyr ut sin lägenhet via Airbnb lämnar nämligen skatterna obetalda.
– Vi behöver en digital lösning som automatiskt skickar in den rätta informationen till skattemyndigheterna.
För att få delningsekonomin att växa i Finland föreslår Nylund att man ska jobba branschvist och skapa möten mellan experter och aktiva inom delningsekonomi. Dessutom efterlyser han att allt fler utbildas inom företagande och mikrojobb.
– De som jobbar inom delningsekonomi kan alternera mellan jobb som frilansare, anställd, företagare och arbetssökande. Övergångarna från en roll till en annan måste vara så smidiga som möjligt.
Enligt Nylund skulle basinkomst kunna sporra finländare att i större utsträckning börja med mikroföretagande.