”Domstolarna kunde marknadsföra sig bättre”
Många juridikstuderande tycker att advokatbyråer och organisationer lockar mera än den offentliga sektorn. Domstolsväsendet borde börja satsa mer på sin marknadsföring anser studerandena.
För två år sedan ändrades auskulteringssystemet vid tingsrätterna. Innan 2017 ansökte jurister till den tingsrätt som de vill göra sin praktik på. Med språkkunskap och rätta kontakter kunde jurister få en praktikplats oavsett betyg. Numera väljer den nationella domarutbildningsnämnden vilka som får auskulteringsplats vid tingsrätterna.
Den första gallringen görs utifrån betyg, arbetserfarenhet och påvisad juridisk kompetens. Den allra största faktorn är betyget. En tredjedel av alla sökande gallras bort i det här stadiet.
– Svenskspråkiga studerande har fortfarande god möjlighet att få en auskulteringsplats. Språket är en stor fördel, säger Jaakko Turunen, sekreterare vid domarutbildningsnämnden.
I en intervju för SPT (HBL 6.3) sade Daniel Allén, ledande lagman vid Österbottens tingsrätt, att det nya systemet har gjort att svenskkunniga jurister gallras bort på grund av sina betyg. Han uppmanar juridikstuderande att satsa på betygen och överväga domstolsbanan.
– Det finns inga belägg för att svenskspråkiga studerande skulle ha sämre betyg än sina finskspråkiga kolleger. Jag kan tänka mig att många svenskspråkiga lägger ner mer tid på studierna, då den juridiska terminologin måste kunnas på båda språken, säger Karin Cederlöf.
Cederlöf är i slutskedet av sina studier vid Helsingfors universitet och har varit föreningsaktiv.
De flesta föreläsningar vid juridiska fakulteten går på finska trots att fakulteten i Helsingfors har riksomfattande ansvar för att utbilda svenskkunniga jurister. Tentlitteraturen är nästan uteslutande finsk. Svenskspråkiga får kämpa med att översätta och hålla reda på terminologin på båda språken. Det här kan också påverka betyget, säger Cederlöf.
Claes Backström, ordförande för Juristklubben Codex, inflikar att de flesta studerande jobbar vid sidan om studierna. Svenskspråkiga juridikstuderande i Helsingfors jobbar över hälften av studietiden, enligt en enkätundersökning som Finlands Juristförbund har gjort bland nyutexaminerade jurister.
– Juridikstuderande är verkligen inte lata. Det är ganska vanligt att man jobbar tre dagar i veckan. Man skulle ljuga om man säger att det inte påverkar studieframgången.
En vit fläck på kartan
Enligt Karin Cederlöf ses en karriär som domare eventuellt inte som ett attraktivt alternativ eftersom lönen är sämre än på privata sektorn och det kan vara svårt att få en fast tjänst i början av karriären.
– Domstolsväsendet kunde bli mer synligt i studerandenas vardag. Under hela vår studietid har advokatbyråerna marknadsfört sig. Det börjar redan under det första studieåret, med bjudluncher och studiebesök. Folk vet däremot inte hur det är att jobba på en domstol.
Enligt henne har betygen fått allt större betydelse också på den privata marknaden. När man som jurist söker jobb kräver många advokatbyråer att få se betyget.
– Jag skulle snarare säga att studerande stressar över sina betyg. Vitsordshysterin är oroväckande. De flesta som jag känner höjer sina betyg flera gånger. Man är inte längre ens nöjd med en trea, säger hon.
Det å sin sida gör att studietakten lider.
Emilia Rosenblad, ordförande för ämnesföreningen Stadga vid Åbo Akademi, håller med om att det har blivit något av en vitsordshysteri.
– Jag tycker det är oändamålsenligt att man har sådan press på att få bra betyg. Det finns så mycket annat än enbart studierna man kan lära sig av. Att till exempel vara föreningsaktiv ger studerande sådan erfarenhet och kunskap som studierna inte medför, och det borde absolut värdesättas.