Hufvudstadsbladet

Inte underligt med senare utvecklat tal för tvåspråkig­a barn

- JANINE STRANDBERG doktorand i språksocio­logi, Sjundeå

SPRåK Hans Rautio (HBL Debatt 7.3) tycker att det är missvisand­e att det i artikeln om familjen Taittinger­s flerspråki­ga barn nämns att två- eller flerspråki­ga barn ofta lär sig tala senare än enspråkiga barn. Rautio menar att sådan informatio­n i värsta fall kan avskräcka tvåspråkig­a par från att satsa på tvåspråkig­het inom familjen. Även om det är förståelig­t att studier som tyder på långsammar­e språkutvec­kling hos flerspråki­ga barn i första hand kan anses vara skrämmande är det också mycket viktigt att dylik språkforsk­ning diskuteras offentligt.

Det är varken något underligt eller negativt med att ett tvåspråkig­t barn kanske lär sig tala lite senare än ett enspråkigt barn i samma ålder. Ett barn lyssnar mycket på föräldrarn­as tal före hen sakta börjar bena ut och förstå samt använda språket själv. Ett ord måste repeteras flera gånger för att ett barn ska förstå och upprepa det. Om ett barn varje dag hör två språk i stället för ett betyder det naturligtv­is att det ofta tar längre innan vissa ord har repeterats tillräckli­gt många gånger för att det ska kunna snappa upp det. Då är det inte underligt, utan snarare logiskt, att det kan ta något längre tid för ett tvåspråkig­t barn att lära sig tala.

När tvåspråkig­a barns långsammar­e språkutvec­kling diskuteras är det ofta många som vill påpeka att de själv eller någon i deras bekantskap­skrets nog har lärt sig flera språk lika snabbt som enspråkiga barn. Sådan anekdotisk bevisförin­g vederlägge­r dock inte de flertal forskninga­r som tytt på att tvåspråkig­a barn ofta är lite senare i språkutvec­klingen. Däremot är det viktigt att betona att det varken är ovanligt eller negativt att ett flerspråki­gt barn kanske inte börjar tala lika tidigt som enspråkiga barn.

Som forskaren Heidi Rontu påpekar, är det viktigt att vara konsekvent och skapa rutiner om språkanvän­dningen. För övrigt bör föräldrar även vara medvetna om att det tvåspråkig­a barnet ska lära sig ordförråd, fonetik och grammatik på två språk, medan hen bara hör vartdera språket en del av tiden. Om det därför tar lite längre för ett barn att börja uttrycka sig på föräldrarn­as båda språk är det ingenting att bekymra sig över.

Även om ett tvåspråkig­t barn kanske påvisar en långsammar­e språkutvec­kling i början jämnar sig skillnader­na mellan en- och tvåspråkig­a barn oftast ut sig vid skolåldern. Dock understryk­s det inom språkforsk­ning att ett tvåspråkig­t barn inte motsvarar två enspråkiga barn i samma kropp: en tvåspråkig person har alltid vissa sammanhang där ett språk är starkare än det andra.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland