Haavisto föreslår utbildningssedlar

Fortsatt utbildning under hela yrkeslivet behöver insatser av både företagen och samhället, anser De grönas ordförande Pekka Haavisto och föreslår utbildningssedlar.

De grönas kampanjbuss rullade i väg i ett gråmulet väder i Helsingfors i går. Partiet har under de gångna åren lovat återställa de pengar som skurits i utbildningen, och partiordförande Pekka Haavisto talar dessutom om fjärde stadiet – den utbildning som behövs längs med arbetslivet.

En miljard är vad De gröna lovat skjuta till i utbildningsväg.

Det är mycket, vad prioriterar ni om ekonomin inte tillåter allt? – Att andra stadiets utbildning är kostnadsfri kunde vara en första prioritet, och universiteten och forskningen. Men det är viktigt att hela utbildningen ses som en investering. Vi har till exempel varit kritiska till att Samlingspartiet anser vi har råd att sänka skatterna med en miljard, men jag tror det är en bättre investering för framtiden att lägga miljarden på utbildningen, säger Pekka Haavisto.

Det så kallade fjärde stadiet – vuxenutbildningen under yrkeslivets gång – behöver en bredare finansiering, anser Haavisto.

– Vi har tänkt att både företagare och medborgare tillsammans behöver jobba för ett program, där man till exempel efter varje fem år i arbetslivet har rätt till en utbildningssedel, som man kan använda för att skaffa tilläggskunskaper i språk, it eller någon annan tilläggsutbildning. Med en utbildningssedel kan man välja olika möjligheter.

Ett kostnadsfritt andra stadium delar partifältet. De gröna, SDP; Vänsterförbundet och SFP anser att det är befogat, medan Samlingspartiet, Centern, Sannfinländarna, Blå framtid och KD håller mer på den modell regeringen infört, med ett läromedelstillägg bara för dem som behöver det.

Bicca Olin, som kandiderar för De gröna i Helsingfors och som också leder Finlands svenska skolungdomsförbund, säger att läromedelsstödet visserligen varit en ”bra början”.

– Tyvärr är stödet inte ändamålsenligt. Det räcker inte att få 46 euro på kontot en gång i månaden, då de allra största utgifterna kommer i början av studierna, speciellt i yrkesstudier.

– Det räcker inte heller för gymnasiekostnaderna: 46 euro gånger tio gånger tre år, det blir inte 2 600 euro, säger Bicca Olin och hänvisar till den summa som Utbildningsstyrelsen beräknat att en gymnasieelev lägger på läromedel och redskap.

Pekka Haavisto säger att tanken att man ska ansöka om ett stöd är gammaldags.

– Det känns gammalmodigt och påminner om tiden före grundskolan, då familjer som inte kunde betala kunde ansöka om att få in frielever. Vi tror inte att det är bra att man gör skillnad mellan olika elever.