Riksdagsbehandling kräver god lagberedning

LAGSTIFTNING Innan regeringen avgick hade de sakkunniga presenterat olika uppfattningar om hur EU-rätten och grundlagens krav i social- och hälsovårdslagstiftningen skulle beaktas. Ett absolut krav är att sådana frågor reds ut i beredningen av regeringens propositioner innan de avlåts till riksdagen. Både grundlagsutskottet och socialutskottet ställdes nu inför

en orimlig uppgift med att reda ut komplicerade juridiska frågor. Det är ohållbart att riksdagsutskotten tvingas göra ett arbete som borde ha utförts av regeringens tjänstemän innan en proposition förs till riksdagen.

Social- och hälsovårdsreformen var särskilt krävande för att regeringen ville privatisera hälsovården, vilket innebär att riksdagen måste ta hänsyn till EU:s marknadsreglering, och samtidigt slå vakt om grundrättigheten till hälsa, en skyldighet för staten.

Nästa regering bör ta lärdom av processen och se till

att omfattande reformer bereds i samarbete mellan de berörda ministerierna. Till exempel i beredningen av socialoch hälsovårdsreformen borde Justitieministeriet med sitt kunnande om grundrättigheterna och EU-rätten samt Finansministeriet, som skall bedöma konsekvenserna för statsbudgeten, ha varit med i lagberedningen från första början.

På längre sikt är det angeläget att utreda om den nuvarande strukturen med elva ”autonoma” ministerier och statsrådets kansli över huvud taget är den rätta att lösa nutidens stora problem. Resultatet kunde bli bättre om statsrådet skulle fungera som en kollektiv enhet. När det gäller omfattande reformer är det angeläget att också alla politiska partier integreras i beredningen i ett tidigt skede.