Skatterna delar partierna
Det sägs att gränsen mellan vänster och höger har blivit diffus i politi- ken. Det gäller inte skatterna, visar svaren i HBL:s valkompass. Efter valet gäller det att komma överens. Och då blir det mer rörigt.
Vänsterpartierna vill beskatta kapitalinkomsterna mer än i dag och de är negativa till ett slopande av den nuvarande arvsskatten. Ju mera högerut man går på partikartan, desto större är beredskapen att slopa den nuvarande arvsskatten och motviljan att skärpa kapitalbeskattningen. Det visar svaren i HBL:s valkompass.
HBL:s valkompass riktar fokus på två omstridda och omdebatterade skatter: arvskatten och skatten på kapital.
Arvsskatten har fått stor synlighet under valperioden efter att Christian Pundars (SFP) medborgarinitiativ om att slopa arvsskatten samlade över 50 000 underskrifter och nådde riksdagen.
Riksdagen valde ändå, på regeringspartiernas initiativ, att begrava frågan över valet.
Skatten på kapital har aktualiserats av debatten om växande inkomst- och förmögenhetsskillnader i världen. Också i Finland kan man se att kapital i form av till exempel kapitalinkomster har ökat finländarnas förmögenheter mer än arbetsinkomsterna under 2010-talet. Det är framför allt de rikaste i samhället som gynnats av utvecklingen.
Kritikerna vill stävja utvecklingen genom strängare beskattning medan andra ser att risktagning genom företagande i stället ska stödjas och inte bestraffas med högre skatter på vinsterna.
VF: Slopa skild skatt på kapital
I HBL:s valkompass följer partiernas åsikter om kapitalbeskattningen de klassiska skiljelinjerna mellan höger och vänster.
Vänsterförbundet, SDP och De gröna instämmer helt med påståendet att kapital ska beskattas mer än nu.
VF vill helt slopa en skild kapitalbeskattning: Alla inkomster bör beskattas enligt en enhetlig progressiv skatt, enligt partiet.
De gröna ser vidgade klyftor i samhället och en viktig orsak till dem är ”en ansamling av kapital hos dem som har tillräckligt redan från tidigare”.
SDP vill skärpa kapitalbeskattningen genom att utvidga skattebasen, det vill säga beskatta inkomster som nu undgår skattemyndigheterna.
Centern, Sannfinländarna, SFP och Blå framtid är delvis emot en strängare kapitalbeskattning.
Centern och Sannfinländarna öppnar upp för att beskatta en del allmännyttiga samfund strängare, vilket säkert oroar de finlandssvenska stiftelserna. Blå framtid kan tänka sig att större kapitalinkomster beskattas mer än nu.
SFP svarar korthugget: ”Inom företagsoch kapitalinkomstbeskattningen är det av stor vikt att beskattningen är förutsägbar och långsiktig.”
Kristdemokraterna och Samlingspartiet är tydliga med att de inte vill ha strängare kapitalbeskattning. Finland behöver investeringar och beskattningen av kapital påverkar framtida investeringar, skriver Samlingspartiet som ser en risk att kapitalet flyr Finland om beskattningen skärps.
Kompromisser och verkligheten
Frågan är hur partierna med sina ideologiska skillnader lyckas kompromissa efter valet.
Ser man noggrannare på svaren hittar man ändå formuleringar som öppnar för samarbete med meningsmotståndare. Socialdemokraterna vill visserligen skärpa skatten på kapital, men det ska ske främst genom att bredda skattebasen. De som av en eller annan orsak nu undkommer beskattning ska inte göra det i framtiden. Då kan skattesatserna hållas skäliga, skriver partiet.
När Petteri Orpo omvaldes som ordförande för Samlingspartiet i fjol försäkrade han att partiets skattepolitik är förenlig med SDP:s linjedragningar.
Skattepolitiken är en stor helhet och det finns en bred palett av alternativ för de nödvändiga kompromisserna. Samtidigt är vallöftena tillräckligt luddiga i kanterna för att ge rum för justeringar.
– Det vore ärligare och nyttigare för väljaren med betydligt noggrannare uträkningar om vem som vinner och förlorar på förslagen, säger Olli Kärkkäinen, privatekonom hos Nordea.
Kärkkäinen har tidigare jobbat för riksdagens informationstjänst som har som uppgift att ta fram underlag för politiska förslag. Inför vårens val har han läst alla partiers valprogram och bakgrundsmaterial som hör till dem.
– Den största gemensamma nämnaren i valprogrammen är att man inte kan säga vilka konsekvenser förslagen får för olika grupper i samhället.
Senast i regeringsförhandlingarna ska skillnaderna i skattepolitik benas ut och bli detaljerad politik. Kärkkäinen skulle gärna se att detaljerna vore synliga redan före valet.
Han lyfter fram Nederländerna där partierna samarbetar med ett oberoende forskningsinstitut. Konsekvenserna av valprogrammen blir synliga för väljaren redan före valet.
– Regeringsbildningen förenklas då också av att en del av jobbet redan är gjort på förhand, säger Kärkkäinen som hoppas att de finländska partierna skulle ta modell av Nederländerna.
Arvsskatten
Om kapitalbeskattningen är en omfattande fråga med många förgreningar är arvsskatten entydig. Hur ska samhället beskatta de dödas tillgångar när de efterlevande tar över? Drygt 50 000 finländare dör varje år och den nuvarande skatten inbringar kring 700 miljoner euro årligen.
Tre riksdagspartier meddelar att de är motståndare till att den nuvarande arvsskatten slopas. Socialdemokraterna, Vänsterförbundet och Blå framtid vill hålla kvar det nuvarande systemet och inte ersätta det med beskattning i senare skede när den ärvda egendomen säljs.
De gröna och Centern säger sig vara delvis emot ett slopande av arvsskatten.
De gröna anser att ärvd förmögenhet förstärker ojämlikheten i samhället och att arvsskatten därför har en given roll som finansiär av välfärd. Partiet öppnar också för en skärpning av beskattningen vid stora arv.
Centern pekar på att arvs- och gåvoskatten redan lindrades under regeringen Sipilä. Partiet ser att intäk- terna från arvsskatten är avsevärda och att alternativen inte är oproblematiska.
Kristdemokraterna, Sannfinländarna och SFP instämmer delvis med påståendet att arvsskatten bör slopas.
SFP är korthugget i sitt svar och nöjer sig med att säga att arvsskatten på sikt bör ersättas med en skatt när arvet realiseras. Sannfinländarna vill se till att de efterlevandes situation inte blir för svår vid ett arvskifte.
KD vill att arvsskatten lindras vid generationsväxlingar i företag och jordbruk.
Samlingspartiet är det enda partiet som förbehållslöst vill arbeta för slopandet av arvsskatten och i stället ersätta den med överlåtelsevinst vid försäljning av arv.
Arvsskatten – trots att den väcker stora politiska passioner – är knappast något som blir en tröskelfråga vid en regeringsbildning.