Svår ekvation när stenkolen ska ersättas
Energiaktörer föreslår vind och värmepumpar för Helsingfors
Mera vindkraft och fler värmepumpar. Med det receptet kan Helsingfors ersätta sina kolkraftverk de följande tio åren. Wärtsilä föreslår dessutom att Helsingfors stads energiverk Helen köper små gasdrivna kraftverk för att optimera produktionen. Sådana kraftverk tillverkar Wärtsilä själv.
I det förslag Wärtsilä lade fram i går kunde datacenter placeras i de nuvarande kraftverksbyggnaderna och sedan kunde spillvärmen från dem användas för fjärrvärmeproduktion.
På Helen är man inte imponerad av Wärtsiläs förslag.
– Mycket av det bolaget föreslår gör vi redan, vi tar bland annat till vara mycket spillvärme på olika håll. Och de lösningar Wärtsilä föreslår passar på en sluten energimarknad, inte den öppna marknad vi har, säger direktör Maiju Westergren på Helen.
Värmepumpar och vindkraft föreslår också flera organisationer för förnybar energi.
Wärtsiläs energimodell bygger på en analys av stadens fjärrvärmeförsörjning där man har granskat olika möjligheter att ersätta stenkol med förnybara energikällor. Cirka 66 procent av energibolaget Helens värmeförsörjning förlitar sig i dag på kolkraft. Enligt Wärtsilä kunde Helen fasa ut stenkolen mycket snabbare än planerat genom att fokusera på en rad strategiska investeringar.
Wärtsilä föreslår bland annat att Helen köper fler marknadsan- delar i inhemsk vindkraft för att trygga elektrifieringen av värmepumpar.
– Det är lönsamt att satsa på vindkraft eftersom vindelen för närvarande är den billigaste energikällan på den nordiska elmark-
naden. Vindkraften är just nu hela 22 procent billigare än kärnkraften, säger direktör Saara Kujala på Wärtsilä.
Den lönsammaste lösningen för att ersätta de nuvarande kolkraftverken i Helsingfors är enligt Wärtsilä att förlita sig på värmepumpar som får sin elförsörjning från värme från havsvatten, spillvärme från datacentraler och vindkraft. Spillvärmen från datacentraler skulle stå för hela 38 procent av värmeproduktionen i Wärtsiläs scenario.
– De gamla kolkraftverken i Sundholmen och Hanaholmen skulle lämpa sig bra som lokaler för datacentraler, säger Kujala.
Spillvärme och datacentraler
Google har inrättat en datacentral med tillhörande servrar i Fredrikshamn medan det ryska sökrobotföretaget Yandex har gjort en motsvarande investering i Mäntsälä. Wärtsilä hänvisar till bägge fallen, men vill inte precisera vilka de tilltänkta investerarna i nya datacentraler i Helsingfors kunde vara.
– Datacentralerna konsumerar mycket energi och producerar spillvärme som kunde användas i fjärrvärmeproduktionen. I till exempel Chicago och Offenbach har man välkomnat datacentraler till gamla kolkraftverk. Samma upplägg kunde fungera också i Helsingfors, förutsatt att man lyckas locka till sig privata investerare, säger Kujala.
Ett av Wärtsiläs scenarier bygger på förbränning av biomassa, men enligt bolagets kalkyler skulle investeringar i biomassa öka kostnaderna för fjärrvärmeproduktionen i Helsingfors med nio procent.
– Möjligheten att få förmånlig värme från vindkraft minskar behovet av biomassa betydligt och gör det lönsamt att avstå från stenkol redan i dag, säger direktör Matti Rautkivi, på Wärtsilä Energy Business.
Gasdrivna generatorer
Enligt det förslag som i huvudsak bygger på spillvärme från datacentraler, vindkraft och värmepumpar skulle kostnaderna för att producera fjärrvärme i Helsingfors sjunka med 10 procent och koldioxidutsläppen skulle minska med 87 procent när man överger stenkolen. Exakta kalkyler och prislappar för omfattningen av investeringarna saknas i Wärtsiläs modeller.
– Vi har beaktat fasta kostnader och bränslekostnader, men i övrigt är ju priserna beroende av situationen på elmarknaden, säger Kujala.
Enligt Wärtsiläs primära förslag borde Helen också investera i gasgeneratorer som kunde balansera produktionssvackor och ge den reservkraft som behövs för att uppväga de fluktuationer som uppstår i vindkraftsproduktionen.
– Det är förståeligt att Wärtsilä vill främja försäljningen av sina egna gasdrivna generatorer, men de förlitar sig på fossilt bränsle, vilket vore ett steg bakåt, säger direktör Maiju Westergren på Helens miljöavdelning.
På Helen ställer man sig frågande till Wärtsiläs initiativ. Analysen har inte beställts av Helen och enligt bolagets ledning slår Wärtsilä in öppna dörrar med sina scenarier.
– Wärtsilä verkar utgå från att Helsingfors värme- och elförsörjning skulle fungera i ett vakuum frikopplad från den nordiska elmarknaden, säger Westergren.
Enligt Helen har Wärtsilä inte kontaktat Helens ledning för att diskutera kalkylerna och de förslag som nu presenteras i offentligheten.
– Vi gör redan allt det som Wärtsilä räknar upp i sin energimodell. Skillnaden är den att vi gör det mycket smartare, säger Westergren.
Det är lönsamt att satsa på vindkraft eftersom vindelen för närvarande är den billigaste energikällan på den nordiska elmarknaden.
Saara Kujala,
direktör på Wärtsilä
Vi gör redan allt det som Wärtsilä räknar upp i sin energimodell. Skillnaden är den att vi gör det mycket smartare.
Maiju Westergren,
direktör på Helens miljöavdelning