Nya regeringen möts av mattare ekonomi

Den ekonomiska tillväxten mattas av på alla nivåer, globalt, i Europa, och i Finland.

Ifjol växte vår ekonomi med 2,2 procent, året innan var tillväxten 2,7 procent Aktia lade i går fram en rapport där den finländska ekonomin väntas växa med 1,7 procent i år. Det är en liten revidering nedåt jämfört med fjolårets sista uppskattning. För nästa år räknar Aktia med ännu lägre tillväxt, 1,3 procent.

För en vecka sedan presenterade sparbanksgruppen en prognos som landade på 1,4 procent i år och 1,2 procent nästa år.

Tillväxtsiffrorna säger ändå inte allt om läget i den finländska ekonomin. Ljuspunkter är bland annat att hushållen fortsätter att konsumera och sysselsättningen förbättras.

I januari var sysselsättningsgraden 72,6 procent och arbetslösheten låg på 6,4 procent. Det är en stor förbättring jämfört med året innan. Nu visar statistiken att tillväxten nådde sin kulmen redan år 2016. Det dröjde alltså ett par år innan högkonjunkturen slog igenom på sysselsättningen.

I går meddelade också produktivitetsnämnden vid Finansministeriet att produktiviteten i Finland nu har återhämtat sig efter den långvariga nedgången efter finanskrisen.

Den positiva sysselsättningsutvecklingen bidrar till att finländarna överlag har förtroende för den egna ekonomin, samtidigt som tilltron till landets ekonomi försvagas. Men personalminskningar och uppsägningar har fått större plats i nyhetsflödet, i går meddelade Stora Enso om samarbetsförhandlingar som berör 400 anställda.

Aktia ser i själva verket ljusare på sysselsättningsutvecklingen i den här prognosen än i de tidigare. Nu tror man att arbetslösheten stannar på 6,5 procent i år, tidigare var uppskattningen 7 procent. Samtidigt har matchningsproblemet blivit mera markant, företagen har svårt att få lämplig arbetskraft till de lediga jobben.

De största riskerna för den finländska ekonomin finns just nu i alla fall utanför landets gränser.

Euroområdet präglas av osäkerhet. Den största ekonomin, Tyskland, står inför en politisk omställning när Angela Merkels långa kanslerstid närmar sig slutet. Samtidigt har den tyska ekonomin bromsat in, framför allt som en följd av krisen inom bilindustrin.

Brexit kommer allt närmare, utan att man vet vilka konsekvenser Storbritanniens utträde får.

Italien fortsätter att vara en orosfaktor, landets höga skuldsättning gör att räntehöjningar skapar ett starkt tryck på de offentliga finanserna. Räntehöjningarna ser i alla fall ut att skjutas på framtiden efter den europeiska centralbankens (ECB) meddelande att den långsamma tillväxten gör att banken inte verkställer de aviserade räntehöjningarna under det här året.

ECB ser mer pessimistiskt än tidigare på utsikterna för den europeiska ekonomin.

Det är en signal som måste noteras när den nya regeringen gör upp sina ekonomiska strategier efter valet. Trots den goda tillväxten har Finland inte lyckats stoppa den offentliga sektorns skuldsättning. Det minskar möjligheterna att motverka en lågkonjunktur med ökad upplåning. Och när räntehöjningen väl kommer blir statsskulden dyrare att sköta.

Handelskriget där USA är en aktiv part dämpar också tillväxtutsikterna. För USA:s del noterar Aktia också att ekonomin kännbart mattas av när effekterna av de stora skattesänkningarna börjar avta.

Det inträffar år 2020, då president Donald Trump sannolikt siktar på återval. Det är knappast fel att tro att han tar till alla medel han kan för att inte behöva föra kampanj i ekonomisk motvind, vilket George H. W. Bush tvingades göra 1992, då Bill Clinton besegrade honom.