Lehtomäki lämnar turbulensen – satsar nu på det nordiska
Statssekreterare Paula Lehtomäki har lämnat statsrådskansliet och flyttat till Köpenhamn där hon i går som första kvinna tillträdde som generalsekreterare för Nordiska ministerrådet. Hur känns det att lämna landet i ett läge där Centern tampas med stora s
Paula Lehtomäki hade redan länge letat efter ett jobb utomlands och därför var valet lätt då det blev Finlands tur att utse nästa generalsekreterare för Nordiska ministerrådet, som är de nordiska regeringarnas samarbetsorgan med huvudsäte i Köpenhamn. En gång tidigare sökte hon en post i utlandet, i USA, då hon försökte bli styrelseledamot för Världsbanken, men det gick inte vägen.
– Efter att i nästan fyra år ha lett arbetet vid Statsrådets kansli och jobbat med flera sektoröverskridande frågor, ansåg jag att jag hade en bra grund att stå på. Då jag fick besked om att generalsekreterarposten skulle bli ledig, tyckte jag att uppdraget kändes rätt för mig, säger Lehtomäki, som har lämnat hemlandet under turbulenta tider strax efter att hennes chef Juha Sipilä meddelade att han fäller regeringen.
I ett läge där det råder osäkerhet i världen, EU står inför stora prövningar och det säkerhetspolitiska läget har skärpts, är och förblir den nordiska familjen en pålitlig och trygg gemenskap. På grund av de här orsakerna känns det extra angeläget för Paula Lehtomäki att bli Nordiska ministerrådets högsta tjänsteman.
Lehtomäki tillträdde i går och familjen, make och tre barn i skolåldern, flyttar till Köpenhamn till hösten.
Har studerat svenska och danska
Lehtomäki som är språkligt begåvad har det senaste året studerat danska och i synnerhet förkovrat sina kunskaper i svenska. I det här skedet vill hon inte komma med några linjeförklaringar eller avisera några förändringar i hur Nordiska ministerrådet arbetar.
– När man börjar i en ny organisation är det viktigaste att lära sig vad som pågår och sätta sig in i agendan. En betydelsefull sak som sker för stunden är det visionsarbete som skissas upp under det nuvarande ordförandelandet Island.
– Det är viktigt att kunna tydliggöra sina prioriteringar och målsättningar. Många politiker signalerar att de vill ha mer ut av det nordiska samarbetet. För att få en bättre genomslagskraft måste vi därför våga säga vad som är viktigt och vad vi behöver fokusera på, säger Lehtomäki och erkänner att det också brukar betyda att det finns saker som man blir tvungen att välja bort.
Goda kontakter till Ryssland
Paula Lehtomäki var nyligen ordförande för Samfundet Finland-Ryssland och hon talar en god ryska. HBL undrar om det bäddar för mer nordiska kontakter med Ryssland.
– Nordiska ministerrådet samarbetar med Ryssland i den utsträckning som medlemsstaterna önskar, men under de senaste åren har det funnits praktiska svårigheter i samarbetet med Ryssland, säger Lehtomäki och syftar på hur ryska myndigheter numera betraktar Nordiska ministerrådets kontor i S:t Petersburg som ett fäste för utländska agenter och som därmed har blivit tvunget att stänga.
– Det stämmer att jag har bra kanaler till Ryssland. Jag känner människor där och de känner mig. Därför kan jag föreställa mig att jag har goda förutsättningar att diskutera hur man kunde gå vidare, men bara ifall medlemsländerna tycker att jag ska göra det. – Redan inför förra valet funderade jag länge om jag skulle kandidera eller låta bli. Den gången resonerade jag att det var viktigt att ställa upp i valet, men efteråt då jag fick möjlighet att bli statssekreterare, bestämde jag mig att för att lämna politiken. De senaste åren har jag vuxit in i rollen som tjänsteman.
Utrikespolitiken störde nattsömnen
I uppdraget som statssekreterare ingick att Lehtomäki var specialistmedlem i det utrikespolitiska ministerutskottet och fungerade som vice ordförande i Säkerhetskommittén.
– Jag har varit anträffbar dygnet runt och det har hänt att jag har blivit väckt mitt i natten och varit tvungen att reagera på olika akuta ärenden.
Vad för slags frågor som har avbrutit nattsömnen kan hon inte gå in på eftersom det är hemligstämplad information. Lehtomäki medger att hon som många andra politiker och tjänstemän som har haft en inblick i känsliga frågor om landets säkerhet och relation till andra stater, säkert kommer att känna vissa abstinensbesvär över att inte längre befinna sig i händelsernas centrum. Men samtidigt kommer hon inledningsvis i det nya uppdraget att ha en väldigt god lägesbild, även om hon i Köpenhamn knappast kommer att ha direkt användning för de här insikterna.
Hittills har samtliga generalsekreterare för nordiska ministerrådet varit män som närmat sig pensionsåldern och posten har varit en belöning för en lång politisk karriär. Lehtomäki, 46, är den första kvinnliga generalsekreteraren och den första som är under 50 år.
Lämnar du nu politiken för gott? – Jag är väldigt motiverad att flytta till Köpenhamn, men jag har inte stängt några dörrar. Jag befinner mig i mitten av min karriär och ska ännu jobba många år framöver.
HBL kan inte låta bli att spontant fråga henne om hon drömmer om att en dag bli Finlands statsminister. Lehtomäki börjar först skratta åt frågan, men samlar sig och säger med allvarlig stämma:
– Det är ett mycket tufft jobb. Först nu har det gått upp för mig hur tungt uppdraget är och det säger jag trots att jag tidigare har varit minister i flera regeringar. Intervjun med Paula Lehtomäki gjordes innan hennes förre chef, statsminister Juha Sipilä, meddelade att han fäller regeringen.