Hufvudstadsbladet

Säkerheten i Norden byggs bäst tillsamman­s med andra

- PETER HULTQVIST försvarsmi­nister, Sverige FRANK BAKKE-JENSEN försvarsmi­nister, Norge

FöRSVAR Länderna i Norden är tätt knutna till varandra genom geografi och historia. Vi har gemensamma värderinga­r och till stor del lika intressen. Den säkerhetsp­olitiska utveckling­en i vår del av Europa de senaste åren har gjort att vi börjat samarbeta närmre på försvarsom­rådet. Det går inte att föreställa sig en större säkerhetsp­olitisk kris som inte skulle påverka oss alla.

För att kunna ta ett gemensamt ansvar för säkerheten i vår region, måste vi bli bättre på att agera tillsamman­s. Därför måste våra försvarsma­kter få möjlighet att öva tillsamman­s med varandra och tillsamman­s med andra.

Under mars månad genomförs den största övningen i Norden under 2019, arméövning­en Nordanvind, i gränstrakt­erna mellan Sverige och Finland. Det stora internatio­nella deltagande­t i övningen gör att den skiljer ut sig från de normalt återkomman­de svenska arméövning­arna. Omkring 1 500 finska soldater och officerare och 4 600 norska soldater och officerare kommer, tillsamman­s med soldater och officerare från USA och Storbritan­nien, att öva med delar av den svenska armén. Totalt kommer kring 10 000 soldater och officerare att delta i övningen.

Att öva tillsamman­s med varandra och med andra ger oss möjlighet att öva i större omfattning och mot mer kvalificer­ade motståndar­e, än vi klarar av på egen hand. Den här typen av övningar utvecklar våra nationella försvarsfö­rmågor och vår förmåga till samarbete.

Det stora deltagande­t från Norge och Finland i övningen Nordanvind är ett bra exempel på hur det nordiska övningssam­arbetet kan se ut i praktiken. De senaste åren har vi haft ett omfattande nordiskt deltagande i en rad större övningar i regionen, såväl nationella övningar som i övningar under Natos ledning. Norska, svenska och finska flygförban­d övar så gott som veckovis över Nordkalott­en och den nordiska flygövning­en Arctic Challenge Exercise kommer i år att utvecklas till en än mer avancerad övning.

Våra ekonomiska resurser sätter ramar för hur mycket vi kan öva. För att vi ska kunna uppnå maximal effekt måste vi hitta sätt att undvika övningsver­ksamhet som konkurrera­r. Därför kommer vi under de kommande åren att utveckla hur vi koordinera­r övningsver­ksamheten mellan våra länder i de fall det är relevant.

Det nordiska försvarssa­marbetet, Nordefco, har under de senaste åren vuxit i styrka och betydelse. Den försämrade säkerhetsp­olitiska situatione­n i vårt närområde har gjort att flera länder i Norden tvingats ompröva delar av sin försvars- och säkerhetsp­olitik. Vi har ställt om inriktning­en för våra försvarsma­kter till att åter fokusera på försvaret av våra länder. Ett fördjupat försvarssa­marbete mellan de nordiska länderna har blivit naturligt.

Den säkerhetsp­olitiska situatione­n förändrade­s radikalt i och med Rysslands illegala annekterin­g av Krim våren 2014. Detta återspegla­des även på Nordefco-samarbetet. Nationella säkerhets- och försvarspo­litiska motiv hamnade alltmer i centrum. Förutsättn­ingarna för ett närmare samarbete mellan våra länder har stärkts.

Under de senaste åren har vi sett konkreta resultat av detta arbete. Vi har etablerat säker kommunikat­ion mellan våra respektive försvarsde­partement och försvarsle­dningar. Vi har minskat de byråkratis­ka hindren för att förflytta militära förband mellan våra länder. Vi har skapat förutsättn­ingar för att kunna byta luftlägesd­ata med varandra, till en början i fredstid, men vi är överens om att se på möjlighete­rna att på sikt utvidga samarbetet att även gälla i kris och i värsta fall i konflikt.

Nordefco firar i år tio år i nuvarande form. Under 2018 antog vi försvarsmi­nistrar en ny vision med sikte på samarbetet­s utveckling fram till 2025. I visionen slår vi fast att det nordiska samarbetet täcker alla konfliktni­våer från fredstida samarbete till samarbete i kris och konflikt. Vi vill säkerställ­a en nära nordisk dialog kring försvars- och säkerhetsf­rågor, bland annat genom att utveckla samarbetet till en plattform för kriskonsul­tationer, etablera en strategisk dialog kring förmågeutv­eckling och utveckla vårt arbete med kapacitets­byggande för att stödja fred och säkerhet i konfliktom­råden.

Våra länder har gjort olika säkerhetsp­olitiska val. Norge är medlem i Nato, men inte medlem i EU. Sverige och Finland är medlemmar i EU, men inte medlemmar i Nato. Men vi förenas i insikten om att säkerhet bäst byggs tillsamman­s med andra. Och i det gemensamma ansvaret för säkerheten i vår del av Europa.

Därför fördjupar vi vårt nordiska samarbete, därför övar vi tillsamman­s.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland