”Finlandssvenska gemenskapen hotas av mediekrisen”
De ungas svala intresse för finlandssvenska medier undergräver samhörigheten inom den svenska minoritetskulturen i Finland. Det hävdar professor emeritus Tom Moring som talade på Folktingets 100-årsseminarium i går.
Det var en lång rad veckade pannor som bekymrat ställde sig på rad i Musikhuset i Helsingfors för att dryfta mediekrisens inverkan på de finlandssvenska tidningshusens framtid.
Allt färre unga finlandssvenskar under 29 är beredda att betala för nyheter. Det här sätter den svenskspråkiga gemenskapen i gungning, löd en av seminariets slutsatser.
– I takt med att de svenska tidningshusens ekonomi blir allt kärvare räcker inte resurserna till för att satsa på innehåll som intresserar unga. Det blir därför Svenska Yle som i huvudsak får stå för det här utbudet, säger Tom Moring.
Trassel med återväxten
Prenumeranterna av finlandssvenska tidningar blir alltså allt äldre och det blir svårare att trygga återväxten samtidigt som annonsintäkterna sviktar. Allt färre finlandssvenska journalister jobbar därtill i branschen, vilket tär på möjligheterna att producera mångsidigt innehåll. Enligt Morings siffror har de finlandssvenska tidningshusen och Svenska Yle förlorat 22 procent av sina medarbetare efter diverse samarbetsförhandlingar de fem senaste åren.
– De finlandssvenska fonderna borde bära ett större ansvar för att trygga de svenska tidningshusens övergång till sådan digital journalistik som kunde locka till sig unga läsare, säger Moring.
Han varnar också för att lägga alla ägg i samma korg genom att låta Svenska Yle svara för en stor del av den journalistik som görs på svenska för yngre målgrupper.
– Vad händer om vi råkar ut för samma ödesdigra nedmontering av vår public service såsom man har gjort i Danmark, Nederländerna och Island nyligen? Då är det kört.
Enligt Moring vittrar kittet i den finlandssvenska gemenskapen nu sönder i takt med att så många unga överger de mediala referensramar som tidigare har format en känsla av samhörighet i ankdammen. Han kryddar sin teori med ett exempel.
– Svenska Yle intervjuade nyligen lokala elever i Björneborg som går sin skola på svenska, talar finska på rasterna och säger att de inte uppfattar sig som finlandssvenskar.
Hotbilder och ljusglimtar
Moring tror att den här identitetsförskjutningen kommer att vinna terräng eftersom 55 procent av alla finlandssvenska familjer redan nu är tvåspråkiga och balanserar mellan finska och svenska i vardagen. Unga konsumerar därtill me- dier på tre språk. Trots de hotbilder som Moring målade på Folktingets vägg tog tidningsmakarna fasta på flera ljusglimtar.
– HBL gjorde ett bättre resultat i fjol och Västra Nyland har lyckats stävja upplagetappet. Mediekrisen har hjälpt oss att fokusera på kvalitetsjournalistik, säger chefredaktör Susanna Landor på Hufvudstadsbladet.
På Österbottens Tidning har man också lyckats vända trenden genom att tillmötesgå prenumeranternas önskemål och satsa hårt på det lokala innehållet.
– Vår upplaga minskar inte längre utan hålls ganska stabil på samma nivå som tidigare, säger chefredaktör Kenneth Myntti på Österbottens Tidning.
Vid public service-bolaget hade man klart för sig vad som genererar trafik till Yles sajter.
– Det är viktigt att öka delaktigheten och ta vara på olika nyhetstips som våra lyssnare och tittare ger oss. Då ökar också sannolikheten att de delar vårt innehåll i sociala medier, säger direktör Marit af Björkesten på Svenska Yle.
Digitala möjligheter
Ålandstidningen brottas i en helt egen serie utan finskspråkig konkurrens och med en diversifierad ekonomi där man också kan förlita sig på inkomster från ett eget tryckeri och en egen reklambyrå.
Panelen var rörande enig om att det behövs fler unga medarbetare i de finlandssvenska medierna för att de ska bli bättre på att skapa relevant innehåll för de yngre åldersgrupperna.
Morings domedagsprofetior fick inte genklang i Österbotten.
– Den finlandssvenska samhörigheten har aldrig varit så bra som nu. Tack vare sociala medier har jag bättre koll på vad folk håller på med i Svenskfinland. Många delar frejdigt med sig av våra artiklar och Österbottens Tidning har aldrig haft så många digitala läsare i huvudstadsregionen tidigare, säger Kenneth Myntti.