Mnemosynefjärilen
Det behövs mer pengar för naturskydd för att hejda utarmningen av naturen, anser politikerna några veckor före valet. En färsk utvärdering visar att allt fler djur- och växtarter är utrotningshotade och hotbilden förvärras i alla livsmiljöer.
klassas som sårbar på den senaste rödlistan. Den har förlorat viktiga livsmiljöer då människan förändrat markanvändningen. Fler än var nionde art i Finlands natur
är hotad, och inför riksdagsvalet lovar politikerna mer satsningar på skydd av naturmiljöer.
Förlusterna av biologisk mångfald fortsätter trots att politikerna lovade stoppa dem redan till 2010. En ny rödlista som släpptes i början av mars klassar 11,9 procent av arterna i Finlands natur som hotade. Andelen har ökat från 10,5 procent i den förra utvärderingen. Och inte nog med det: av alla de livsmiljöer som arterna är beroende av är 48 procent hotade.
Flest hotade arter lever i skogarna, men bara 3 procent av skogarna i södra Finland är skyddade. Samtidigt är Finland med i FN-konventionen för biologisk mångfald vars mål är att skydda 17 procent av ekosystemens yta. I norra Finland är skyddsandelen högre än i söder, men professor Janne Kotiaho som leder Finlands naturpanel påpekar att det inte hjälper de arter som lever i södra Finlands skogar.
En hel del privata skogar har framgångsrikt skyddats genom det så kallade Metso-programmet. Den som erbjuder att skydda sin skog i stället för att avverka den kan få ersättning för det. På en valdebatt i Helsingfors frågar Kotiaho om politikerna är beredda att utvidga Metsoprogrammet också till andra naturtyper än skogar, om de är beredda att mångfaldiga finansieringen av det och förlänga det ända tills Finland når sina naturskyddsmål.
– Vi föreslår att Metso-programmet utvidgas att omfatta alla naturtyper. Det behövs eftersom vi måste höja naturskyddets ambitionsnivå i södra Finland. Det är klart att det behövs mer resurser, men vi har inte tagit ställning till beloppet, säger Saara-Sofia Sirén (Saml).
Också SDP vill förnya och utvidga Metso-programmet och trygga dess finansiering. SDP vek 5–10 miljoner extra för ändamålet i sina skuggbudgetar den här valperioden, men:
– Det beloppet borde säkert mångfaldigas om vi ska nå de internationella målen, säger Pilvi Torsti.
De gröna är likaså med på att utvidga Metso till att omfatta fler naturtyper, inte minst myrar och andra våtmarker. Partiets valprogram föreslår att Metso-programmet får en tilläggsfinansiering på 100 miljoner euro på årsnivå.
– Det vore en god idé att förlänga programmet tills vi nått naturskyddsmålen, och det är säkert att vi kommer att driva på en ökad finansiering om vi är med i regeringsförhandlingarna, säger Satu Hassi som påpekar att regeringens nedskärningar i början av valperioden drabbade naturskyddet allra hårdast.
Myrskydd kostar pengar
Miljöminister Kimmo Tiilikainen (C) invänder att det inte skulle finnas pengar för naturskydd i dag om inte regeringen hade tacklat skuldsättningen i början av valperioden genom nedskärningar i statens utgifter. Det får Silvia Modig (VF) att invända att det är fel att skrämmas med ekonomisk skuldsättning då ekologiska förluster av arter som dör ut aldrig kan betalas igen.
Miljöministeriet har redan börjat bereda en utvidgning av Metso, så att det framöver kunde omfatta också andra naturtyper än skogar. Här är våtmarkerna i centrum, främst myrarna.
En utmaning är att restaurera torrlagda myrar. Det kostar flera hundra miljoner, men det finns stora EU-bidrag att hämta om den nationella finansieringen är tillräcklig. Finland har också internationellt förbundit sig till att restaurera bland annat torrlagda myrar, vilket Forststyrelsens naturtjänster gör i den mån budgeten tillåter.
– Tanken är att vi inte ska öka basfinansieringen av Forststyrelsen utan bevilja tilläggsanslag då det finns utsikter för att få EU-pengar, säger Tiilikainen.
Vänsterförbundet anser att det är av största vikt att staten skjuter till pengar för myrskydd.
– Inte minst med tanke på att myrarna utgör en större kolsänka än skogen. Nu borde vi sluta gräva upp myrarna och förbjuda torv för energibruk, säger Silvia Modig.
Sannfinländarna anser precis tvärtom. Ossi Tiihonen säger att dikade myrar på sikt återställer sig själva och att myrskyddet därför inte behöver pengar. Janne Kotiaho påpekar att det ändå finns hundratusentals hektar av odikade myrar vars tillstånd försämrats för att de angränsar till torrlagda myrar.
Öppnar för nytt koncept
Valdebatten visar att det finns utsikter för att konceptet ekologisk kompensation kan landa i regeringsprogrammet. Det vore ett komplement till naturskyddet då mänsklig aktivitet förstör naturmiljöer. Om skadan varken kan undvikas eller minimeras kunde den som orsakar förlusten i stället restaurera ett område som tidigare förlorat i naturvärden.
– Det är en lovande modell som säkert kunde användas i många fall, men jag skulle vilja avgränsa den så att det som en gång har skyddats förblir skyddat, säger Satu Hassi.
Kimmo Tiilikainen säger att man kunde testa ekologisk kompensation regionalt, och bredda konceptet om det visar sig lyckat. Centern har för övrigt redan skrivit in begreppet i sina gruvpolitiska riktlinjer.
– Det finns också farhågor för att ekologisk kompensation uppfattas som en tillåtelse att förstöra naturen, säger han.
Saara-Sofia Sirén gillar konceptet som ett komplement till miljölagstiftningen.
– Det vore också ett steg i riktningen att den som orsakar skada ska ersätta för det, säger hon.