Skillnad på ställ och ställ

En rundvandring i Helsingfors visar att flera cykelställ på offentliga platser har stora brister.

När cykelsäsongen rullar i gång ska man också kunna förvara sin tvåhjuling på ett tryggt sätt. HBL ber Cykelförbundets ordförande Janne Takala visa den bästa modellen för cykelställ på offentliga platser.

Vårsolen värmer, gatorna sopas och snart är det rusning på cykelvägarna. För varje säsong är cykellederna i huvudstadsregionen lite bättre och stadscyklarna lite fler.

Men med cykelvägar kommer man bara halvvägs om man vill få folk att byta bilen mot cykel. När man cyklar längre sträckor, och kanske får tramphjälp av el, blir cykeln mer värdefull. Den ska alltså helst stå kvar i det skick man lämnade den. Det förutsätter att man har ett tillräckligt bra lås, och att det finns något att låsa fast det i.

Vi har bett Cykelförbundets ordförande Janne Takala dela med sig av sina bästa tips. En kort vandring runt Glaspalatset, Kiasma, Posthuset och mot Tölöviken ska visa vad som fungerar.

Vi börjar vid kontorsbyggnaderna bakom Ode. Där står ett splitternytt ställ som Takala inte kan se något positivt med. Den traditionella modellen med en båge för framhjulet saknar möjligheten att låsa fast ramen.

– Cyklarna kan också luta mot varandra och få skador.

Fastigheten bredvid har valt en annan lösning, stolpar med ett hål upptill. Klart bättre, tycker Takala. Inte helt optimalt när cyklar står på båda sidorna om stolpen och lutar.

Utanför Ode finns vinterns mest uppmärksammade cykelställ. Vid årsskiftet varnade cyklister i Helsingin Sanomat för att man enkelt kunde skruva loss hela bågen.

– Det hade räckt med en sexkantsnyckel från Ikea. Men nu har problemet åtgärdats, säger Takala och pekar på att ett av hålen har bultats fast.

Cykelstället utanför Ode är enligt honom enkelt och funktionellt, mer behövs inte. Dessutom får lite bredare cyklar plats, till exempel ser vi en lastcykel.

Ett stenkast därifrån, vid Sanomahuset, ser vi en lastcykel som inte fått plats i cykelstället. Det är planerat

Det är fortfarande lätt att tappa bort sig när man cyklar i huvudstadsregionen. Skyltningen måste bli bättre. Det är bra att man gått in för att separera fotgängare och cyklister. Janne Takala Ordförande för cykelförbundet

för vanliga cyklar och har en extra hake som man kan stabilisera cykeln med.

– Jag skulle behöva bruksanvisning för den här. Det behöver inte vara så komplicerat, tycker Takala.

Vi tar trapporna upp till öppningen mellan Posthuset och Kiasma. Här finns helt klart Takalas favoritställ. Enkla men stadiga bågar, tillräckligt med plats för cyklarna.

Enligt honom är det här precis vad cyklisterna behöver. Man kan låsa cykeln i ramen samtidigt som cykeln kan luta mot stället.

Han vill ännu visa ett exempel där tanken var god men utfallet beklagligt. På Amos Rex innergård står enkla bågar som är näpnare men fyller samma funktion som de utanför Kiasma.

– Problemet är att man inte kan parkera cykeln här, väggen är för nära. Om man inte ställer cykeln på tvären och tar upp fyra platser förstås.

Kadaver måste bort

Samtidigt som Takala recenserar de olika cykelställsmodellerna vill han framhålla att det finns flera faktorer som spelar in när en cykel blir stulen. Vissa cyklar är naturligtvis attraktivare än andra. Till exempel skulle han inte vara så orolig över att lämna en personlig lastcykel utanför bion.

– Unika cyklar är lättare att spåra och därför svårare att sälja.

Omgivningen spelar stor roll. På en synlig plats där många rör sig är det svårt att smyga runt med en bultsax. Det gäller för de kvarter vi nu vandrar i, men Takala kan ändå inte låta bli att sucka högt flera gånger när vi ser övergivna cyklar och cykeldelar. I det här fallet borde staden se till att städa bort cykelkadavren, enligt honom.

– Det ger fel signal när söndriga cyklar är kvar. När det gäller stölder är mycket psykologi.

Beträffande låset får det gärna vara ett U-lås. Ett förhållandevis snävt U gör det svårare att få in en tång. Genom att placera låset högt från marken blir utmaningen större för tjuven med avbitartången.

– Men alla lås kan öppnas. Oftast klarar man sig om man har ett bättre lås än granncykeln.

Kuopio föregångare

Själv cyklar han tio kilometer till jobbet ett par dagar per vecka, och förvarar då cykeln på arbetsplatsen. Han engagerade sig i Cykelförbundet eftersom han är intresserad av stadskultur och klimatfrågan. Han säger att mycket bra görs för att främja cyklandet men att det finns en hel del kvar att göra.

– Det är fortfarande lätt att tappa bort sig när man cyklar i huvudstadsregionen. Skyltningen måste bli bättre. Det är bra att man gått in för att separera fotgängare och cyklister.

Takala kommer med intresse att följa hur det går i Kuopio som ska testa eldrivna stadscyklar.

– Många säger att de blir förtjusta i elcyklar när de testar dem första gången. Det blir spännande att se om testmöjligheten gör att försäljningen ökar i Kuopio.