Skatt på kött blev ordkrig
I Yles valdebatt blev det ordkrig om kött, och de andra partiledarna grillade SDP:s Antti Rinne. Men SDP:s förslag om en ”hållbar moms” är på ett idéstadium som inte förverkligas under de närmaste åren.
I en nästan samstämmig eufori ropade flera partiledare i Yles valdebatt förra veckan att ”inhemskt kött är en miljögärning”.
Centern partiledare Juha Sipilä ställde SDP:s dito Antti Rinne mot väggen och sade ”please, föreslå inget sånt” (att lägga mer skatt på inhemskt kött). Blå framtids Sampo Terho ställde också Rinne mot väggen.
Men vad går SDP:s förslag egentligen ut på? Är det högre skatt på kött eller inte? Det som partiet föreslagit redan tidigare i sin skuggbudget är att utreda en så kallad hållbar moms.
Den centrala snickaren bakom SDP:s skattepolitik är riksdagsledamot Timo Harakka.
Harakka förklarar att idén har sitt ursprung i EU-kommissionens forskningsrapport från 2013 om hållbar moms (Green value added tax).
I rapporten lägger en forskningsgrupp fram att en hållbar moms kunde basera sig på en metod att räkna ut produkters koldioxidavtryck under livscykeln (life cycle assessment, LCA).
Dessvärre skulle det krävas mycket arbete innan det finns en databas med sådana miljöpoäng. Dessutom krävs, enligt forskarna, en hel del beredning, juridiska frågor och klausuler i handelsavtal som ska lösas.
En punktskatt på kött är det inte, säger Harakka.
– Utgångspunkten för den hållbara momsen är raka motsatsen till punktskatter, som plastskatt, köttskatt eller flygskatt. Den hållbara momsen skulle innefatta alla produkter och tjänster. Målet skulle vara att priset påverkar varor på olika sätt, så att en matkasse skulle kosta samma som nu, men sporra till ett annat innehåll i kassen.
Han tycker att debatten, som upprunnit ur valkompassernas frågor om kött, varit frustrerande.
– SDP är troligen det enda parti som har ett partidagsbeslut om att inte införa köttskatt. Med en hållbarhetsmoms kan man visserligen anta att vissa kött troligen skulle bli dyrare och vissa grönsaker troligen skulle bli billigare. Men vi påstår inte att man skulle beskatta just kött särskilt, och det är också stora skillnader mellan olika slags kött, säger Harakka.
Man skulle till exempel kunna ha en låg moms för livsmedel och ett tillägg för en koldioxidkomponent, men att gå igenom alla produktkategorier vore ett massivt arbete, medger Harakka. Det låter som något som ligger längre in i framtiden i så fall? Är det inte ärligast att säga att det här är något som inte låter sig genomföras nu? – Ja, vi har alltid sagt att hela modellen är ambitiös, och den kan inte förverkligas inom en regeringsperiod. Det dröjer länge att gå igenom sådana mätningar, säger Harakka.
Det problem som Harakka ser med olika förslag om punktskatter är att det blir ett ständigt varierande lapptäcke, som inte innefattar hela koldioxidavtrycket under varans livslängd, menar Harakka.
– Till exempel plastskatt - vad är det? Gäller det bara plastpåsar eller också en postlåda som är gjord av plast? Och gäller det då plastförpackningar som är lätta, och som skulle riskera bytas mot tyngre förpackningar i frakten, funderar Harakka.