Musikaliskt om djur och natur
Natursymfoni är en fröjd för såväl ögat som örat. Här finns bilder och tablåer som får en att kippa efter andan.
DOKUMENTÄR/MUSIK Natursymfoni
★★★☆☆
Regi och manus: Marko Röhr. Foto: Teemu Liakka. Musik: Panu Aaltio.
Det var Woody Allen som konstaterade att naturen är helt okej, förutsatt att man inte måste ha med den att göra. Så inte regissören, producenten och dykaren Marko Röhr som i filmer som Sagan om skogen och Sagan om sjön talat sig varm för de finländska nationallandskapen.
I Natursymfoni (Luontosinfonia) återvänder Röhr, här i sällskap av naturfotografen Teemu Liakka, till de sagolika blåvita miljöerna. Här är det musiken som sätter mycket av agendan.
Kanske kunde man rentav tala om en finländsk Fantasia, med hälsningar till Walt Disneys trollbindande kollagefilm. Här som där ljuder den klassiska musiken, signerad Panu Aaltio som tolkas av Vanda Pops under ledning av Erkki Lasonpalo. Medverkar gör också kören Grex Musicus med Johanna Kurkela som solist.
Filmen är uppdelad i sex kapitel och först ut är ett musikaliskt spetsat Preludium som bjuder in såväl norrsken som ett insjölandskap i sommarskrud. Därefter följer Vattnets och skogens varelser, en smäktande vacker djur- och naturstudie som även omfattar de fyra årstiderna, livets cykel.
I kapitlet Kärlekssång ljuder lockropen länge och väl. Det är här som nytt liv kommer till, inte sällan som ett resultat av de mest fantastiska av Metamorfoser.
Med öppna sinnen
Natursymfoni är en fröjd för såväl ögat som örat, en visuellt tilltalande helhet som inrymmer både litet och stort, som i det femte avsnittet där man lyfter fram skogens härskare, bland dem björnar och havsörnar, de skoningslösa naturkrafterna inte att förglömma.
Bäst avnjuts filmen med öppna sinnen, utan strikta krav på handling och traditionell dramaturgi. Själv talar Marko Röhr om ett slags bokslut över det som han och hans team upplevt under de tolv senaste åren.
Och vackert så, här finns bilder och tablåer som får en att kippa efter andan. Å andra sidan kan jag, ett sommarbarn i stan, vid det här laget känna en viss mättnad. Estetiken i all ära, men i något skede blir det nästan för mycket av det goda.