Massdöden förbryllar forskare
I årtionden har forskare bråkat om vad som tog livet av dinosaurierna för 66 miljoner år sedan. Var det ett gigantiskt asteroidnedslag i Mexiko eller massiva vulkanutbrott i Indien eller kanske en kombination av dem båda? I ansedda Science anser sig forsk
Det kan tyckas märkligt att orsaken till massdöden i övergången mellan de geologiska perioderna krita och tertiär fått etablerade forskare att gräva ner sig i djupa skyttegravar. All ny vetenskaplig teknik som utvecklats de senaste 40 åren har inte lyckats skapa någon större enighet.
För 40 år sedan lanserade Nobelpristagaren i fysik, Luis Alvarez tillsammans med sonen Walter, paleontolog och geolog, teorin att det var ett gigantiskt meteoritnedslag som orsakade massdöden. Himlakroppen hade en diameter på cirka 10 kilometer och slog ner vid Chicxulub på Yucatánhalvön i Mexiko.
Kratern har en diameter på 18 mil och är 1,5 kilometer djup. Nedslaget rev upp enorma mängder stoft som tillsammans med rester från den pulveriserade asteroiden täckte jorden under flera år, fotosyntesen upphörde och först dog växter och plankton och sammanlagt omkring 75 procent av allt liv på jorden, inklusive dinosaurierna.
Det som styrker teorin är att geologer i jordlager från den aktuella perioden påträffat aska med kraftigt förhöjda halter av grundämnet iridium som är mycket vanligare i meteoriter än i jordens bergarter.
Stämmer med massdöden
De som stöttar vulkanteorin, däremot, förlägger startpunkten för massdöden i Deccan Traps, ett enormt vulkanrikt område i centrala Indien och öster om Mumbai. Det stora problemet för den teorin har hittills varit svårigheterna med att åldersbestämma basalt som är bergarten som skapas vid vulkanutbrott.
Vad ett forskarteam från Princeton, lett av geologerna Blair Schoene och Gerta Keller, nu lyckats göra är att åldersbestämma, inte själva lavalagren, utan askan och det material som ligger mellan lavalagren och som innehåller höga halter av kiseldioxid.
141 prover skickades till Princeton för analys och 24 visade sig innehålla mineralen zirkon som kan åldersbestämmas. Forskarna kunde dra slutsatsen att det förekommit fyra stora utbrott vid Deccan Traps som samtliga spydde ut enorma mängder svavel- och koldioxid i atmosfären som spreds över hela jorden. Det andra utbrottet inleddes tiotusentals år före meteoritnedslaget i Mexiko, men det är en kort tid med geologiska mått mätt, enligt forskarna.
– De första två utbrotten stämmer med tidsperioden då klimatet svängde från kallt till varmt och kallt igen och många vetenskapsmän tror att det indikerar en första störning av klimatet som kan ha bidragit till massdöden. Våra data visar att kanske det andra utbrottet spelat en viktig roll för massdöden, för det inträffade strax före denna, säger Blair Schoene till Science.
Sorgligt
Gerta Keller är mycket mer bestämd:
– Utbrotten på Deccan är den mest troliga orsaken till dinosauriernas utrotning. Nedslaget vid Chicxulub kan ha bidragit till massdöden, men tidpunkten och hur det påverkade miljön är fortfarande inte fastlagt, säger hon.
Birger Schmitz, professor i geologi vid Lunds universitet i Sverige, ställer sig dock kallsinnig till forskarnas resultat. Han stöttade vulkanteorin till en början, för flera decennier sedan, men svängde över till andra sidan och har också samarbetat med Alvarezgruppen. Han ifrågasätter framför allt Gerta Kellers kvalitet som forskare. Överallt i världen finns det spår efter nedslaget i Chicxulub, hävdar han.
– Det är riktigt sorgligt, för bevisen för att Luis och Walter Alvarez teori stämmer är helt, helt otvetydiga. Jag har sett spåren på hundratals platser och den som vill kan åka till Stevns Klint söder om Köpenhamn och titta själv. Upp till lerlagret för tidpunkten för massdöden kan du ta en kubikcentimeter kalk och extrahera hundratals skalamöbor som byggde upp kalken och som levde under kritaperioden. Efter det lagret försvinner de och sedan är havet dött under lång tid innan nya arter uppstod.
Utbrotten på Deccan är den mest troliga orsaken till dinosauriernas utrotning. Nedslaget vid Chicxulub kan ha bidragit till massdöden, men tidpunkten och hur det påverkade miljön är fortfarande inte fastlagt. Gerta Keller proferssor i paleontologi och geologi, Princeton University
De enda spåren efter ett massutdöende hittar man exakt i lagret från Chicxulub. Det finns inga spår fem tusen eller tio tusen år dessförinnan. Birger Schmitz professor i geologi, Lunds universitet
Ingen kombination
Det finns också teorier om att det enorma asteroidnedslaget kan ha triggat vulkanverksamheten och att massdöden därför är en kombination av båda. Birger Schmitz tror inte heller på det.
– Du kan ta borrkärnor utanför Indien och de visar samma sak. De enda spåren efter ett massutdöende hittar man exakt i lagret från Chicxulub. Det finns inga spår fem tusen eller tio tusen år dessförinnan, säger han till TT.