”Klimatmoms mer realistiskt än tullar”
Europaparlamentarikerna Sirpa Pietikäinen (Saml/EPP) och Heidi Hautala (Gröna/EFA) tror på miljökrav och handelsavtal för klimatet. Parlamentets ambitiösare klimatkrav stöter ändå på motgångar i ministerrådet.
Koldioxidtullar på EU-nivå klingar bra enligt flera finländska partier. De är bland annat en del av Vänsterförbundets klimatpolitik samtidigt som Jussi Halla-aho (Sannf/ECR) stöder tullarna och har lyft fram den protektionistiska aspekten. Också Samlingspartiet överväger klimattullar mot länder som inte följer Parisavtalet.
Europaparlamentariker Sirpa Pietikäinen (Saml/EPP) säger att koldioxidtullar är möjliga i teorin, men det skulle vara svårt att vinna en sådan process i Världshandelsorganisationen WTO.
– Det är svårt för oss att bevisa att någon annan verkligen bryter mot avtalet, säger Pietikäinen på en pressträff på fredagen.
Som enklare alternativ lyfter hon fram klimatmoms, ekodesigndirektivet , som ställer miljökrav på pro- dukter, och frihandelsavtal. Pietikäinen får medhåll av parlamentets vice ordförande Heidi Hautala (De gröna/EFA).
– Emmanuel Macron har föreslagit att man inte alls borde göra handelsavtal med sådana som inte följer klimatavtalet, säger Hautala.
Både Pietikäinen och Hautala ställer upp för omval i Europaparlamentsvalet 26 maj. Enligt Hautala skulle det finnas ett pris på kol i en ideal värld, men nu måste man ta till alla medel för att påverka.
– Utan globala lösningar förlorar vi kampen mot klimatuppvärmningen.
Klimatmålen för låga
Parlamentet och medlemsländerna arbetar med lagstiftning om hållbar finansiering. Enligt Pietikäinen kommer företag i finanssektorn som anställer fler än 500 personer att bli tvungna att rapportera om verksamhetens miljöpåverkan. Nästa vecka röstar parlamentet om gemensamma kriterier för hållbara investeringar.
– Jämförbara data kan ha en be- tydlig positiv inverkan för miljön, säger Pietikäinen.
Det behövs strängare klimatregler direkt, och enligt Pietikäinen kan vi inte känna oss nöjda om vi når målsättningarna eftersom målen är underdimensionerade.
– Varje gång vi gör ett underdimensionerat beslut växer proble- men och då blir vi tvungna att göra ännu värre beslut i framtiden för att kompensera. Det är som att sitta i en accelererande bil på väg rakt mot en vägg. Frågan är när vi ska bromsa.
Klimat och brexit intresserar
Enligt Hautala finns det klara konflikter mellan kommissionens olika generaldirektorat, mellan de som ansvarar för tillväxt och de som ansvarar för miljön.
– Enheterna jobbar helt skilda från varandra, vilket är väldigt underligt i dagens värld, säger Hautala.
Europaparlamentet kräver att klimatutsläppen begränsas till 55 procent år 2030, jämfört med nivån 1990. Men det har varken medlemsländerna eller kommissionen gått med på.
Valdeltagandet i EU-valet 2014 låg på endast 41 procent och bland 18–24-åringar röstade endast kring tio procent. Klimatkrisen kan ändå ha den positiva effekten att få unga att aktivera sig.
– Klimatet och brexit kan väcka intresse för EU-valet. Unga vill att planeten ska vara beboelig också när de fyller femtio år, säger Pietikäinen.