Hopp finns att undvika en hård brexit
brexit Tidigt åttiotal; jag tog upp näten för sent med följden att hälften av de cirka 30 torskarna var döda och näten så otroligt trassliga att det tog dagar att reda upp dem. Men nu har Theresa May låtit brexitnäten ligga i mer än två år och att reda upp det fiskafänget ter sig i det närmaste omöjligt.
Efter ett åttatimmars maratonmöte beslöt EU-statscheferna ge May förlängning med två deadlines. Om parlamentet före den 12 april enas om ett utträdesavtal eller en klar plan för ett sådant lämnar Storbritannien unionen den 22 maj. Om inget avtal godkänns blir det en hård brexit den 12 april.
Vad kan vi då förvänta oss sker i parlamentet före det datumet? Ytterst oklart, men något av följande alternativ ter sig möjligt.
Det avtalsförslag May lagt fram, och förlorat med – redan två gånger – kommer, trots talmannens tidigare beslut, upp till omröstning och röstas ned. Anhängarna av en hård brexit motsätter sig detta och likaså stora delar av det övriga parlamentet där man eftersträvar antingen nyval, en ny folkomröstning eller nya, andra arrangemang för utträdet; ett Norge-liknande arrangemang med tullunion eller liknande.
Då Mays avtal fallit har parlamentet frågan i sina egna händer. Troligen kommer då en rad nya initiativ att gå till omröstning. De som har den största – om än inte en garanterad – möjligheten att bli godkända är sådana som samlar parlamentariker från såväl regeringssidan som oppositionen. Detta från ledamöter vilka är för ett utträde, men ett avtalat och ordnat sådant. Inte i enlighet med Mays avtal, utan ett annat som framför allt garanterar att handeln mellan Storbritannien och EU kan fortgå så ostörd som möjligt.
Problemet med detta är inte bara att få en majoritet bakom ett sådant initiativ till avtal – ett som mycket väl kunde gillas av EU – utan svårigheten ligger även i att tiden är ytterst knapp. Man måste alltså före den 12 april kunna ta fram grunderna och riktlinjerna för detta avtal och få det godkänt i parlamentet. Orsaken är att EU skall kunna besluta att det föreligger ett sådant förslag till utträdesavtal som man kan förhandla vidare kring och ha som grund för att Storbritannien lämnar EU den 22 maj.
Lyckas parlamentet inte nå fram till ett sådant nytt utkast till utträdesavtal före den 12 april får vi den hårda brexit som EU och majoriteten av underhuset och även britterna vill undvika.
Då situationen är ytterst kritisk och majoriteten i underhuset önskar en brexit, men en avtalad sådan, tror jag att det är möjligt att underhuset kan nå fram till ett arrangemang som även EU kan godta. Samtidigt finns det signaler på att May och en avsevärd andel av regeringspartiet har svårt att acceptera att hennes avtal ersätts av ett nytt där oppositionen tydligt medverkat och därför kan nu även May och fler konservativa ledamöter luta lite mer mot en hård brexit.
Initiativen som nu arbetas fram av företrädare för både regerings- och oppositionsblocket samt de nya tongångarna från Labourledaren Jeremy Corbyn inger dock lite nytt hopp om att man kunde undvika en hård brexit. Jag skulle därför bedöma att sannolikheten för det förstnämnda scenariot ligger på cirka 60 procent och för det andra på cirka 40 procent. Vi följer med spänning fortsättningen på detta för såväl Storbritannien som EU otroligt viktiga drama.
GÖRAN DJUPSUND professor emeritus, Mariehamn