Mer ledigt för pappa lönsamt för familj
Ekonom: ”Hur har familjer råd att inte utnyttja möjligheten?”
En fjärdedel av fäderna tar inte ut någon faderskapsledighet alls, och många använder långt ifrån den maximala längden. Motiveringen är ofta att belastningen på ekonomin skulle bli för stor.
Men om pappan tar ut sina 54 dagar i stället för att mamman är vårdledig tjänar familjen i själva verket på det: 2 500 euro för ett par med finsk medellön. Det här visar uträkningar som Olli Kärkkäinen, privatekonom på Nordea, har gjort.
Han anser att det borde göras enklare för föräldrar att ta reda på hur det lönar sig att göra för just dem.
Hälften av småbarnsföräldrarna uppger att ekonomin försvagades av tillökning. En tredjedel har fått ekonomisk hjälp av barnets mor- eller farföräldrar.
Faderskapsledigheten är 54 vardagar som är öronmärkta för pappan. För den tiden betalas inkomstrelaterad faderskapspenning.
I snitt använder pappor 36 av dessa dagar – och en fjärdedel av fäderna tar inte ut några dagar alls.
I olika undersökningar ges som förklaring till att papporna inte tar ut faderskapsledighet att familjernas ekonomi inte skulle klara av det. Men de facto stärks familjeekonomin om mamman arbetar och pappan är ledig och får faderskapspenning, i stället för att mamman skulle vara vårdledig och han på jobb.
– Det är då alltid mer lönsamt att pappan tar ut faderskapsledighet om mamman har ett jobb att gå till, säger Olli Kärkkäinen som är privatekonom på Nordea.
Han talar nu enbart om faderskapsledigheten på sammanlagt ungefär nio veckor. I de här uträkningarna ingår inte hur familjeekonomin påverkas om föräldrarna delar på perioden med föräldraledighet eller vårdledighet.
Han utgår från det förhållandevis vanliga scenariot att mamman har varit hemma barnets första år. Nu funderar föräldrarna hur de ska fördela tiden fram till att barnet fyller 1 år och 7 månader – vilket är snittet för när barn i Finland börjar på daghem eller i småbarnspedagogik.
Kärkkäinen räknar med en medellön för män och kvinnor: 3 500 euro i månaden respektive 2 900 euro.
Det visar sig att familjen tjänar 2 500 euro på att pappa är hemma 54 dagar av de sju månaderna. Tar han ut 36 dagar går familjen 1 800 euro på plus. Omvänt kan man säga att familjen förlorar den här summan om mamman fortsätter vara hemma och pappan arbetar.
Också då pappan har klart högre lön än mamman, 5 800 euro i månaden, tjänar paret 1 100 euro på att han tar ut alla 54 dagar. Har mamman högre lön än pappan är vinsten med att han är hemma betydligt större.
– Man hör ofta frågan om familjer har råd med att pappan är hemma. I stället är den helt fel ställd. Den borde lyda hur pappor har råd att inte ta ut sin faderskapsledighet, säger Olli Kärkkäinen.
Så hur kan det komma sig att folk inte känner till det här? Även för Olli Kärkkäinen, som forskar i ekonomi, har uträkningarna inte varit alldeles enkla att göra. Han har kunnat använda sig av olika simulationsmodeller som han på grund av sitt arbete har tillgång till.
Han anser att offentliga instanser borde se till att det finns räknare som hjälper familjerna på traven.
Att beakta i det hela är också de andra delarna av familjeledigheterna och också skatteeffekten.
Man hör ofta frågan om familjer har råd med att pappan är hemma. I stället är den helt fel ställd. Den borde lyda hur pappor har råd att inte ta ut sin faderskapsledighet. Olli Kärkkäinen privatekonom på Nordea
Var tredje får hjälp av mor- och farföräldrar
Nordea har också frågat drygt 500 familjer hur deras ekonomi förändrats av att de fått sitt första barn eller tillökning. Hälften svarar att den ekonomiska situationen har försvagats något, var tionde att ekonomin försämrats betydligt medan en dryg tredjedel inte har upplevt någon skillnad.
Det handlar förutom om att inkomsterna minskar att utgifterna ökar. Hela en fjärdedel uppger att de har flyttat till en större bostad inför barnets födsel.
De som äger sin bostad har lättare att klara av sina boendeutgifter, vilket dels beror på att de här personerna i regel har högre inkomster men framför allt på att det finns en större möjlighet till flexibilitet. Det är inte ovanligt att man ber om amorteringsfritt – en fjärdedel gör det – medan hyran är på samma nivå.
Omkring en tredjedel förbereder sig på barnets ankomst genom att spara pengar i förväg. Lika många får ekonomisk hjälp av barnets moreller farföräldrar.
– Men det finns stora skillnader i hurdant skyddsnät familjerna har, säger Kärkkäinen.
Frågan om en kvotering av föräldraledigheten diskuteras bland annat i valrörelsen.