Hjältar och offer i migrationen
Antologin om de migranter som 2015 anlände till Finland och de finländare som engagerade sig för dem dokumenterar en viktig glimt av hur ett solidariskt Europa kunde se ut. Många av bokens bidrag är lysande, en del mera problematiska.
ANTOLOGI
Jenny Wiik, Siv Skogman och Linda Bäckman (red.) We See You – berättelser och vittnesmål
Medverkande: Lina Teir, Ali Abulhassani, Alireza Heidari, Lena Nykänen, Omar Basil Mahdi, Mohammed Husham Mohammed, Vanessa Garrido Fereira, Hope Nwosu, Dure Sameen, Mahdi Hamidi, Bahaulddin Rawi, Ahmad Hosseini, Ylva Perera, Adrian Perera, Sofia Stenlund, Ida-Maria Skytte, Matilda von Weissenberg, Malena Björkgren, Kaarina Heiskanen, Camilla Marucco, Minna Saunders, Riikka Theresa Innanen, Ambrosius Wollstén, Jukka Eräkare, Elias Vartio, Eveliina Lyytinen, Saga Buckbee, Nurshan Huseynli. Schildts & Söderströms 2019
Året 2015 präglades av den långa migrationssommaren. Avsevärt fler migranter än på länge kom till Europa och den solidaritet de bemötte tvärs över kontinenten under de följande åren gav en glimt av hur ett solidariskt Europa kan se ut, här och nu. I Finland var We See You, grundat 2016, en av de rörelser som bidrog till denna solidaritet, och som nu får en värdefull historisk dokumentation i form av en antologi med samma namn.
Boken We See You – berättelser och vittnesmål är den första i Finland som dokumenterar migrationssolidariteten under 2015, vilket redan i sig är värt en eloge. Precis som med metoo-antologin Dammen brister (Förlaget M 2018) är det rörelsen själv som dokumenterar sin egen närhistoria. Med tanke på att rörelsehistoriker överlag är rätt ovanliga i Finland är det mycket välkommet att rörelserna tagit tid att sammanställa böckerna.
We See You innehåller flera verkliga pärlor, som inte låter sig överskuggas av vissa problem och brister med boken.
Taggtråd, Twitter, revolution
Bokens starkaste bidrag är Ahmad Hosseinis ”Enkel biljett från Afghanistan”, där Hosseini beskriver resan från Afghanistan via Pakistan, Iran, Turkiet, Grekland, genom Europa och slutligen till Finland och Åbo. Texten understryker styrkan hos Hosseini och flera andra migranter i beskrivningar av hur de lyckades gömma sig i solrosfält och gå över berg med taggtråd. Samtidigt visar Hosseini migrationens dystrare dimensioner; hur poliser i Grekland misshandlar migranter och hur familjer splittras i flyktingläger. Det här är en sällsynt stark och intressant text som man gärna skulle se få spridning till exempel i andra stadiets utbildningar.
Andra bidrag som står ut är Ali Abulhassanis högintressanta och starka text om livet som afghan i Iran och hans beslut att migrera, Vanessa Garrido Fereiras text om vilka utmaningar migranter med barn ställs inför, Minna Saunders bidrag om genusperspektiv i migrationsprocesser, och Alireza Heidaris bidrag om den sorg, rädsla och besvikelse som behandlingen av asylsökande frammanat.
Även Ambrosius Wollsténs artikel om hur Twitter kan användas för att utmana myndigheternas beslut är mycket intressant, liksom Linda Teirs och Linda Bäckmans redogörelse för hur We See You startade, en berättelse som kompletteras av en bilaga över rörelsens politiska påverkningsarbete 2016–2019.
Jukka Eräkare nämner i förbigå-
ende det otippade samarbetet mellan Afghanistans ambassad i Stockholm och Esbos biblioteksväsende som möjliggjorde att afghaner kan ansöka om pass i Esbo, en liten revolution dirigerad av Sunniva Drake som man gärna hade läst mer ingående om.
Vid sidan om Hosseinis text är Omar Basil Mahids text om livet i Åbo i väntan på asylbeslut antologins andra pärla, som understryker vänskapens betydelse både i solidariteten och i livet överlag. Texten bidrar även till diskussionen om Åbos urbana geografi genom att tillskriva specifika platser i staden mening.
Hjältar och offer
Gemensamt för de ovan nämnda bidragen och några andra är att de kan anknytas till konceptet ”migrationens autonomi”, som betraktar migrationen som en social rörelse i ordets bokstavliga betydelse, inte blott som en följd av ekonomisk och social stagnation. Migrationen betraktad genom denna lins ska inte förstås som isolerad från sociala, kulturella och ekonomiska strukturer, utan tvärtom som en kreativ kraft inom dessa strukturer.
Forskaren Sandro Mezzadra föreslår i texten ”The Gaze of Autonomy” (i boken The Contested Politics of Mobility. Capitalism, Migration and Social Struggles) att en annorlunda sensibilitet och en annorlunda blick krävs för att engagera sig i migrationens autonomi. Det innebär att betrakta flyttrörelser på sådana sätt som prioriterar migranternas subjektiva praktiker, begär och förväntningar. Migrationens autonomi öppnar således för en analys av produktionen av ”irregularity” – den engelska termen kan på svenska översättas både som ”oregelbundenhet” och ”regelvidrighet” – som inte utgår från en ensidig process av dominans, pådriven av stat och lag, utan från en konfliktdriven process, där subjektiva rörelser och migrationskamper är aktiva och fundamentala faktorer. Kampen mot deportationer, förtjänstfullt dokumenterad av Linda Bäckman i antologin, är ett typexempel på detta.
Boken innehåller också många texter som ter sig problematiska, speciellt i det fjärde kapitlet. Alltid lyckas skribenterna inte undvika frestelsen att skriva ett stycke hjältehistorik om sig själva, och det begreppsliga arbetet är inte helt sällan besvärande exotiserande.
Också återkommande framställningar av migranter som endast svaga, desperata och hopplösa är problematiska. Migration ska inte romantiseras och de dystrare dimensionerna ska inte underskattas, såsom till exempel Alireza Heidaris bidrag i antologin visar. Men att endast tillskriva migranter svaga attribut och offerförklara dem är knappast produktivt. Dessa framställningar bortser från sådana subjektiva praktiker, begär och förväntningar, som till exempel Ahmad Hosseinis bidrag kryllar av, och framställer paradoxalt nog den liberala frivilliga hjälparen som den aktiva parten i sammanhanget.
Antologins största problem är att den kritiserar och dekonstruerar migrationsregimen med den ena handen och reproducerar den med den andra. Problemet är givetvis inte begränsat till en viss rörelse, som till We See You, och går inte ut över det viktiga arbete rörelsen gjort. Snarare är det en av de stora utmaningarna i migrationssolidariteten överlag. Med hjälp av denna bok kan frågan diskuteras bredare och ur nya synvinklar. We See You – berättelser och vittnesmål är en engagerande bok med flera viktiga och starka bidrag och en värdefull historisk dokumentation med avstamp i den långa sommaren 2015.
Också återkommande framställningar av migranter som endast svaga, desperata,
och hopplösa är problematiska. Migration ska inte romantiseras och de dystrare dimensionerna ska inte underskattas, så som till exempel Alireza Heidaris bidrag i antologin visar, men att endast tillskriva migranter svaga attribut och offerförklara dem är knappast produktivt.