Partierna oeniga om gratis studiematerial

Fyra av nio riksdagspartier vill att studiematerial på andra stadiet ska vara gratis för alla

Svenska folkpartiet, De gröna, Socialdemokraterna och Vänsterförbundet vill att böcker, verktyg och annat studiematerial ska vara gratis för alla i gymnasierna och yrkesskolorna, visar HBL:s valkompass.

Också övriga partier betonar vikten av att alla kan skaffa sig en utbildning på andra stadiet, men anser att det är mer ändamålsenligt att rikta stödet direkt till familjer med låga inkomster. Regeringspartierna lyfter fram det läromedelstillägg som regeringen infört för studerande i familjer med låga inkomster.

På Suomen lukiolaisten liitto, SLL, som representerar gymnasiestuderandena ser man hellre ett universellt system som gäller alla.

– En jämlik utbildning är oerhört viktig, både för individen och för samhället, säger ordföranden för SLL Roosa Pajunen.

Eftersom gymnasierna och yrkesskolorna är avgiftsfria handlar frågan om gratis utbildning om böcker, verktyg och annat material. Enligt Utbildningsstyrelsens utredning från i fjol handlar det för gymnasiestuderandes del om ungefär 2 500 euro under hela utbildningen, medan kostnaderna i yrkesskolorna varierar mellan några hundra och närmare tusen euro beroende på inriktning.

Fyra av nio riksdagspartier i HBL:s valkompass instämmer helt med följande påstående: ”Böcker och annat material i gymnasier och yrkesskolor ska vara gratis för alla studerande”. Partierna är Svenska folkpartiet, De gröna, Socialdemokraterna och Vänsterförbundet.

”Andra stadiet är i dagens värld de facto grundläggande utbildning, men till och med en tredjedel av familjerna har svårigheter att klara kostnaderna”, motiverar SDP sin ståndpunkt.

SDP, De gröna och Vänsterförbundet vill också förlänga läroplikten. SFP för sin del betonar att gratis studiematerial på andra stadiet inte får betyda att pengarna tas från annan utbildning.

”Ojämlikt system”

Också de andra partierna ömmar för allas rätt till utbildning på andra stadiet, men vill hellre rikta insatserna till de familjer som annars inte har råd med utbildningen. De tidigare regeringspartierna Centern, Samlingspartiet och Blå framtid påpekar att regeringen infört ett läromedelstillägg på 46 euro per månad, som ges till studerande i familjer med låga inkomster. Centern instämmer ändå delvis i valkompassens påstående, och vill att andra stadiet på lång sikt blir gratis för alla.

De enda partier som uppger sig vara helt emot gratis utbildning på andra stadiet för alla är Sannfinländarna och Blå framtid. Medan Blå framtid hänvisar till läromedelstillägget och metoder för att stävja kostnaderna, tycker Sannfinländarna överlag att det är ”inte förnuftigt att öka det kostnadsfria” för alla.

Samlingspartiet för sin del anser att ”gratis material för hela årsklasser är en dyr åtgärd som inte riktar hjälpen till dem som mest behöver det”. Också Kristdemokraterna anser att de studerande som annars inte har råd ska få studierna finansierade med offentliga medel.

Roosa Pajunen är ordförande för Suomen lukiolaisten liitto, SLL, som representerar gymnasiestuderandena. SLL är en av organisationerna bakom medborgarinitiativet om gratis utbildning på andra stadiet, som nyligen förkastades i riksdagens kul-

turutskott på grund av ett formfel. Riktat stöd är bra men det räcker inte, anser Pajunen.

– En jämlik utbildning är oerhört viktig, både för individen och för samhället. Därför är ett universellt system bättre. Läromedelstillägget gäller bara dem vars familjer har verkligt små inkomster, men gymnasiet är dyrt och ställer dagligen de studerande i en ojämlik situation. Det finns en betydligt större grupp som kämpar med kostnaderna och en del går kurser utan de böcker som behövs för att man kanske inte har råd att köpa dem, säger Pajunen.

Hon får stöd i ungdomsbarometern från 2017, som bland annat visar att nästan en av fyra som avbryter sin gymnasieutbildning uppger att pengar har påverkat beslutet. En tredjedel av gymnasiestuderandena uppger att kostnaderna för utbildningen innebär en stor utmaning för familjen.

Dessutom räcker summan på 46 euro per månad inte alls till, menar Pajunen, och en jämn utbetalning per månad är oändamålsenlig – till exempel i starten krävs stora investeringar i dator och annat material.

Kultur- och undervisningsministeriet har beräknat att gratis utbildning på andra stadiet skulle kosta ungefär hundra miljoner euro, men enligt Pajunen är det en kalkyl som bara multiplicerar dagens kostnader med antalet studerande.

– Det är ett dumt sätt att räkna. Vi måste hitta effektivare sätt att utnyttja läromedlen, till exempel genom en läromedelsbank på nätet eller system för lån och digitala licenser. Man måste utreda hur läromedlen kunde bli billigare, och här finns säkert flera möjligheter, säger Pajunen.

Majoriteten vill ha mer lärarledd undervisning

Den andra frågan i valkompassen som berör andra stadiet handlar om mängden närundervisning i yrkesskolorna. Här är enigheten stor mellan partierna: SFP, De gröna, Kristdemokraterna, SDP och Vänsterförbundet instämmer helt med påståendet att ”Elever vid yrkesskolor ska ha rätt till minst 25 timmar lärarledd undervisning i veckan”, medan resten av riksdagspartierna instämmer delvis.

SFP vill ha en ”närundervisningsgaranti” och anser att alla studerande ska ha rätt till tillräckligt med lärarledd undervisning, men påpekar också att det antal timmar som behövs kan variera mellan olika utbildningar. Centern talar om vikten av hela studiedagar och -veckor, men anser att det också går att uppnå ”genom att utnyttja den praktik som sker på arbetsplatser och gynna lokala innovationer”.

De gröna vill satsa reda pengar för att lappa på tidigare nedskärningar och Vänsterförbundet vill öka grundfinansieringen. Sannfinländarna anser att det i dag finns för lite lärarledd undervisning i yrkesskolorna, men tycker i likhet med Blå framtid att lagstadgade skrivningar om mängden timmar inte i sig löser några problem.

Samlingspartiet anser att man måste ”beakta att [yrkesskol]reformen endast varit i kraft i ett år och att man i många yrkesskolor först nu håller på att verkställa förändringarna”.

På yrkesskolstuderandenas organisation SAKKI tar man inte ställning till hur många timmar lärarledd undervisning de studerande ska ha rätt till. Men att det behövs mer än nu för dem som behöver det står klart. Alla gör det inte – det finns många vuxenstuderande som redan varit länge i arbetslivet. Så är en av poängerna med yrkesskolreformen också att öka flexibiliteten och möjligheten till individuella lärostigar.

Det finns mycket bra i yrkesskolreformen, kommenterar sakkunnige Sauli Maxenius på SAKKI – individuella lärostigar är en god idé.

– Men det är en realitet att man samtidigt skurit ungefär 220 miljoner i finansieringen under den här valperioden, och det syns i mängden lärarledd undervisning. Det är brist på resurser som är problemet, säger Maxenius.

029 080 1319, jenny.back@ksfmedia.fi

JENNY BäCK