Hufvudstadsbladet

Ack Värmeland du sjöna(mn)

- SNELLMAN

Vi ska betrakta några sjönamn i Värmland och lite till. Namnet Värmland är lite konstigt, skulle där vara speciellt varmt? Nja, men där finns sjön Värmeln som har sitt namn efter att älven som rinner från sjön mot Vänern normalt inte fryser om vintern. Hela landskapet har troligen fått sitt namn efter sjön och älven. Ett stenkast från sjön Värmeln finns den avlånga sjön Glafsfjord­en. Nej, vi är inte i Norge och det är inte någon riktig fjord. Vi är i Värmland, långt från havet. På 1500-talet skrevs namnet Glassfiole­n (fniss). Men namnet innehåller troligen det fornsvensk­a ordet gladher i betydelsen glänsande och ordet fjord i betydelsen sjö. Kombinatio­nen rd blir ofta tjockt lljud, så gick det med utbörding som blev utböling.

En 35 kilometer lång och smal sjö i trakten heter Fryken. Och nej, namnet har nog varken med fräknar eller med fröknar att göra. Bakgrunden är oklar. Ortnamnsfo­rskarna tvekar kring betydelser­na den kalla, den vackra och den rena. En av sjöarna i trakten heter Järnsjön. Varför vet man inte riktigt, möjligen på grund av utvinning av malm ur sjön. Inte långt därifrån finns Molkomsjön. Namnet har att göra med ett gårdsnamn Molkom som möjligen innehåller substantiv­et mold, alltså mull, plus ändelsen -om (dativ pluralis i betydelsen hos eller vid) som ingår i ett fyrtiotal ortnamn hos oss, främst i östra Nyland. I närheten finns sjön Gapern. Namnet antas höra ihop med sjöns storlek, stor som ett gap, även om sjön inte är speciellt stor.

Kanske det är dags att kommentera också namnen på de tre stora sjöarna: Vänern, Vättern och Mälaren. För nästan tusen år sen skrevs Vänerns namn Veni. Det har tolkats som att det betyder allt möjligt gott: trygg seglats och gott fiske. Jämför med adjektivet vän som ju betyder ungefär vacker och trevlig. Enligt en teori är det fråga om ett så kallat noanamn genom vilket man försöker beveka de makter som bestämmer över sjön. Det skulle alltså ursprungli­gen vara ett slags ironisk kommentar till en stor sjö som man egentligen är lite rädd för. Man berömmer sjön för att den inte ska bli arg och farlig. Vättern var det följande namnet. Man tror att det helt enkelt består av ordet vätur, som är nära släkt med ordet vatten. Och så var det Mälaren. Ortnamnsfo­rskarna tror att namnet Mälaren är släkt med verbet mala och syftar på strandgrus i trakten av Mariefred.

Namn på sjöar verkar överleva att befolkning­en och språket byts ut då och då. Vår största sjö, Saimen, har möjligen ett egentligen samiskt namn och betyder just det: Sámi.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland