En enda lösning för fiskerikontroller passar verkligen inte alla, EU!

FISKE EU är viktigt och medlemskapet är på många sätt bra för oss. Men EU är långt ifrån perfekt. EU-kommissionens nya förslag om fiskerikontroller är tyvärr ett bra exempel på när EU i sin regleringsiver ännu en gång missar att ta lokala förhållanden i beaktande. Tjuvfiske är ett problem på flera platser i Europa, men precis som inom flera andra områden ser svårigheterna olika ut i olika delar av unionen och en och samma lösning passar inte alla. Faktum är att förslaget leder till i det närmaste absurda konsekvenser för Finland och Åland.

Förslaget till förordning innehåller bland annat ett krav på att alla yrkesfiskares båtar, även små båtar under tolv meter, ska kunna spåras hela tiden och överallt. Det är klart att det skulle hindra en hel del olovligt fiske i till exempel skyddade områden i Medelhavet, men förslaget tar inte hänsyn till våra lokala förhållanden.

För många yrkesfiskare, som i flera fall bara arbetar deltid med fiske, är båten mycket mer än bara en fiskebåt. Det är också ett viktigt transportmedel. Att myndigheterna ska kunna spåra alla fiskares rörelser är ett stort intrång på privatlivet. Det kan jämföras med att myndigheterna skulle ha rätt att spåra privatpersoners bilar, något vi knappast skulle acceptera. Förutom att förslaget är tvivelaktigt ur integritetssynpunkt innebär det också en stor byråkrati.

En annan del av förslaget finns till för att tackla fusk vid invägning av den fisk som fångats. Enligt EU-kommissionen förekommer det ett utbrett fusk vid invägningstillfället i delar av EU där det finns en betydande svart marknad för fiskeriprodukter. I stället för att ta sig an grundproblemet med en svart marknad, riktar sig förslaget på invägningen och kräver att en licensierad kontrollant ska finnas på plats vid varje invägningstillfälle. En sådan kontroll skulle förvisso kunna hindra fusk, men konsekvenserna blir i det närmaste absurda för våra förhållanden! Att kräva att en tjänsteman närvarar när en småskalig fiskare landar sin fångst hemma vid bryggan på en skärgårdsö är helt enkelt inte seriöst och det är inte där EU ska lägga sina resurser.

Men EU-kommissionen nöjer sig inte med att införa nya krav på yrkesfiskarna. Även fritidsfisket ska enligt förslaget detaljregleras på EU-nivå. Bland annat finns ett krav på ett EU-register för fritidsfiskare och kommissionen förbehåller sig även rätten att i framtiden införa ett spårningskrav. Kravet på spårning skulle då kunna gälla för båtar som används i fritidsfisket samt att alla fiskeredskap ska märkas.

Av Finlands cirka fem miljoner invånare beräknas cirka 1,5 miljoner någon gång syssla med fritidsfiske. Att införa ett krav på att varenda båt – som ibland används för fiske – ska spåras hela tiden, eller att vartenda kastspö eller nät ska märkas enligt EU-standard är fullständigt barockt för alla som känner till våra lokala förhållanden. Det är självklart att även fritidsfisket ska vara hållbart, men i Finland och på Åland har vi kapacitet och system att göra det på egen hand, utan dyra ”enstorlekslösningar” från EU.

EU står inför stora utmaningar som klimatförändringarna, skatteflykt och säkerhetsläget. För att kunna hantera dessa utmaningar behöver vi ett starkt EU, men ett EU som använder sin styrka till att hantera de stora frågorna och inte blandar sig i detaljer. Nästa Europaparlament måste slänga detta orealistiska förslag om nya fiskerikontroller i soptunnan och i stället lägga fokus på de stora frågorna.