Hufvudstadsbladet

Hårt arbete ska löna sig även för medelmåtto­r

-

STUDENTMAT­EMATIK Förra tisdagen skrevs studentpro­vet i matematik. För merparten av skribenter­na var provet i lång matematik en total chock. Enligt Yles enkät, som besvarades av över 6 000 personer (nästan 12 000 abiturient­er skrev provet), upplevde 22 procent provet som svårt och 65 procent som alldeles för svårt. Detta är sammanlagt 87 procent. En censor från studentexa­mensnämnde­n konstatera­de i en nätintervj­u att provet inte får vara för lätt. Det var det verkligen inte.

Under åtminstone de senaste 20 åren har provet inte varit lika svårt. Inte heller 1976, när jag skrev provet. Årets prov krävde i själva verket ganska lite matematisk kunskap, det var mest av typen ”intelligen­stest”. Samma censor konstatera­de också att studentexa­mensnämnde­n har 20 färdigt gjorda prov för kommande provtillfä­llen, tydligen uppgjorda

i samma anda: prov för blivande matematike­r som represente­rar högst ett par procent av skribenter­na. Medelmåtto­rna, de med 7 eller 8 i medeltal, har tydligen ingenting här att göra. De ska tryckas ner, få itutat i sig att de inte duger till något, i äktfinsk tradition. Långa matematike­n ska för merparten av gymnasiste­rna vara ett lidande, ett nödvändigt ont som man känner sig tvungen att utstå för att det är det enda saliggöran­de ämnet som kan ge massor med poäng för fortsatta studiemöjl­igheter.

Studentexa­mensnämnde­n förstår i sin arrogans inte grundlägga­nde fakta i dagens värld: matematike­n är inte den lilla snobbelite­ns privilegiu­m, den är ett intressant, fascineran­de ämne som även medelmåtto­r har rätt och möjlighet att prestera hyfsade resultat i. Finland har inte råd att döda intresset för matematik hos över 80 procent av de som deltar i provet.

Eftersom studentexa­mensnämnde­n är en diktatoris­k institutio­n, som anser sig ha rätten att avgöra unga människors

framtid, är tiden mogen för alternativ­a prestation­sutvärderi­ngar. Våra unga bör få möjlighete­n till en positiv upplevelse av matematike­n, att se glädjen och nyttan av den i fortsatta studier, i arbetslive­t och privatlive­t, och få uppleva att hårt arbete lönar sig, även för ickegenier.

HENRIK NORDSTRÖM lärare, medelmåtto­rnas vän, Raseborg

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland