Rinne: Respit för betalning av arvsskatt
SDP:s ordförande Antti Rinne höll inte med dem som efterlyste slopad arvs- och gåvoskatt då han svarade på HBL-läsarnas frågor i går. Däremot flaggar Rinne för längre betalningstid så att folk inte blir tvungna att låna pengar för att hosta upp pengar till arvsskatt.
HBL:s läsare var mycket intresserade av att ställa frågor till Antti Rinne som leder gallupettan SDP. Om Rinne blir statsminister är han redo att utreda fler obligatoriska ämnen i studentexamen och han ser det som sannolikt att nästa regering består av två större och några mindre partier.
I god tid innan HBL:s läsarchatt kör i gång klockan 11 vandrar SDP:s ordförande Antti Rinne in på redaktionen och bänkar sig framför datorn för att grillas av läsarna. Utifrån mängden frågor som har kommit in i förväg och under pågående chatt står det klart att intresset för Rinne, som för stunden ser ut att bli nästa statsminister, är stort bland läsarna.
”Varför ska man straffa sådana som har jobbat och sparat i hela sitt liv och aldrig fått en cent i understöd med alla möjliga straff och tilläggsskatter?”, undrar en läsare som också vill ha besked om arvs- och gåvoskatten kommer att slopas.
Antti Rinne förklarar här att SDP vill se en så bred skattebas som möjligt för att finansiera välfärdssamhället, men låter samtidigt förstå att partiet är redo att sänka skatterna för små- och medelinkomsttagare. Arvs- och gåvoskatten vill Rinne inte slopa, men däremot tycker han att folk kunde få respit så att de hinner samla ihop pengarna till arvsskatten för att undvika att de hamnar i ekonomiskt trångmål då de tar emot ett arv.
– Vi är redo att granska betalningstiden för arvsskatten. Det är inte rätt att man måste låna för att betala arvsskatt.
Svenskans ställning intresserar också: ”Kan jag rösta på SDP som en garantiröst för svenska språket?”, vill en läsare veta.
– Ja, det kan du. SDP är det största svenskspråkiga partiet. Vi är för Vasa centralsjukhus eftersom det behövs ställen där man kan använda svenska i praktiken, säger Rinne som under den en timme långa chattstunden enbart talar svenska och obehindrat dikterar sina svar på svenska.
En annan läsare kastar fram fler lediga dagar för föräldrar för att underlätta barnfamiljernas situation. Men något sådant löfte ger Rinne inte.
– Frågan om mer familjeledighet är snarast en fråga för arbetsmarknadsparterna, men om de för frågan vidare är vi redo att se vad staten kan göra.
Läsaren Oskar vill veta om Rinne ser en renodlad vänsterregering med SDP, Vänsterförbundet och De gröna som möjlig efter valet. Rinne svarar här att det mest realistiska scenariot för stunden, alltså då man beaktar styrkeförhållandena i gallupmätningarna, är att nästa regering består av två stora partier och ett par, eller tre, mindre partier.
Trots att det redan är länge sedan dåvarande undervisningsministern Tuula Haatainen (SDP) slopade den obligatoriska svenskan i studentexamen, väcker frågan fortfarande sorg och ilska på finlandssvenskt håll. Andelen studenter som skriver studentsvenskan har minskat med 60 procent sedan reformen och enligt HBL:s valkompass har SDP ingen åsikt om huruvida studentsvenskan borde återinföras. En uppmärksam frågeställare undrade här vad Rinne tänker göra ifall han blir statsminister.
Antti Rinne ger inget entydigt svar men tycker att det vore på sin plats med en utredning om att införa fler obligatoriska ämnen överlag i studentexamen.
Tar tid att höja biståndet
Signaturen Freppa påpekar att SDP i motsats till många andra partier, också på högerkanten, inte flaggar för en höjning av biståndet till rekommenderade 0,7 procent av BNP och undrar hur det egentligen står till med den internationella solidariteten i Rinnes parti.
En höjning av biståndet skulle enligt Rinne kosta nästan en miljard euro och därför tar det tid att nå FN:s rekommenderade 0,7 procent, lyder hans svar.
Frågeställaren Jocke som tidigare var i arbetslivet och lyckades spara ihop en förmögenhet som ger en årlig avkastning på 15 000 euro, som gör att han i dag klarar sig utan att lyfta några skattefinansierade stöd, befarar att SDP ska höja kapitalskatten: ”I dag betalar jag 30 procent i skatt, men om kapitalskatten ytterligare höjs får jag svårt att klara mig i fortsättningen.”
Här förklarar Rinne att SDP vill höja skatten för instanser som i dag inte betalar skatt, till exempel utländska placeringsbolag vars utdelning SDP vill komma åt genom källskatt. Samtidigt säger Rinne att han är redo att utreda en sänkning av kapitalbeskattningen för småsparare.
Rinne får också ge sin syn på finsk medverkan i Natomanövrar och här har han samma åsikt som förut, det vill säga att Finland kan delta i militärövningar tillammans med Nato, men inte i sådana som övar Natos gemensamma försvarsklausul, artikel 5.
”Tuomioja vill inte bli utrikesminister”
Samma frågeställare vill också veta om Rinne kommer att göra Erkki Tuomioja till utrikesminister ifall Rinne blir statsminister. Rinne säger att det är för tidigt att spekulera i ministerposter innan valresultatet är klart och man vet vilka partier som sitter med i regeringen.
HBL som innan chattstunden började, uttryckligen påpekade för Rinne att tillställningen också sänds digitalt på HBL:s webbsida, ställer en förtydligande fråga och undrar om Erkki Tuomioja vill bli utrikesminister.
– Jag vet att han inte vill bli det, säger Rinne och HBL påpekar att det är en nyhet, varpå Rinne säger att svaret inte var menat för offentligheten. Här blir HBL tvunget att igen påpeka att chattkonversationen också sänds digitalt över nätet.
HBL ringer efteråt Tuomioja som avböjer att kommentera saken.
Antti Rinne får också ta ställning till en fråga som han hittills inte har engagerat sig i – den eldfängda vargdebatten. En oroad läsare från Kimitoön påpekar att det i hans kommun redan finns åtminstone tre vargar och att det finns en risk att människor kan komma till skada om vargpopulationen tillåts växa ytterligare.
– Ganska ofta förefaller det som om människans rädsla för vargen sitter djupt. Men man kan åtgärda rädslan utan att behöva döda vargen, lyder Rinnes svar.