Enkät: SFP får hård konkurrens
Både de gröna och vänstern mer populära bland svenskspråkiga väljare än inför förra valet
SFP får hårdare konkurrens av De gröna och vänstern, bland svenskspråkiga väljare, visar en enkät beställd av Magma och Svensk presstjänst. Enkäten omfattar tusen svenskspråkiga väljare i fyra valkretsar.
Jämfört med tidigare motsvarande undersökningar från 2011 och 2015 är SFP:s väljarstöd mindre i Helsingfors och Åboland. I Egentliga Finland tycks konkurrensen komma från Li Anderssons Vänsterförbundet. I Helsingfors och Nyland är De gröna mer populära än tidigare, men samtidigt tycks stödet för Samlingspartiet ha sjunkit bland svenskspråkiga.
SFP:s partiledare Anna-Maja Henriksson är inte oroad över enkäten och säger att antalet personer som svarat i Egentliga Finland är litet, 73 personer.
I HBL:s partiledarchatt säger Henriksson att målet är att ta två mandat till – ett i Vasa valkrets och ett i Helsingfors.
– Det kräver hårt arbete.
Det är signaturen Jens som frågar SFP:s partiledare Anna-Maja Henriksson hur hon ser på SDP som garant för svensk service. SDP:s ordförande Antti Rinne, som chattade med HBL:s läsare i tisdags, framhöll att SDP är landets största svenskspråkiga parti. SDP leder opinionsmätningarna.
Henriksson svarar att hon är tacksam för allt stöd som andra partier ger, men att SFP är det parti som på bred front agerar.
– Vi är glada för att SDP stöder oss i kampen för fulljour vid Vasa centralsjukhus. Men tyvärr var det också SDP som 2004 med minister Tuula Haatainen i spetsen slopade svenskan i studentskrivningarna. SFP motsatte sig detta i den dåvarande regeringen, skriver Henriksson.
I stället gjordes en kläm om att det behövs en senare utvärdering, och om deltagandet i svenskaprovet sjunker så ska frågan öppnas på nytt. Henriksson efterlyser att det löftet faktiskt skulle följas, då andelen som skriver svenska sjunkit.
– Här är SFP av den åsikten att det borde tas upp på nytt, och det har vi hittills inte fått stöd för, säger hon.
SDP:s Antti Rinne skrev i tisdags att man borde utvärdera om det behövs fler obligatoriska ämnen.
– Nå, det är bättre än ingenting, kommenterar Henriksson.
Personal efter individuella vårdbehov
Äldrevården oroar en läsare som skickat in sin fråga per e-post, och påpekar att det inte räcker med bara ett minimum för personaldimensioneringen. Henriksson håller med. – Vi behöver slå fast en dimensionering som utgår från 0,7 vårdare per klient, men som också beaktar den så kallade individuella vårdtyngden. En demenssjuk äldre behöver naturligtvis mer vård och omsorg än en som inte är demenssjuk. Övervakningen behöver effektiveras såväl inom kommunen som på regional nivå, och få tillräckliga resurser, skriver Henriksson.
Arbetets innehåll och utbildningen borde också breddas, anser Henriksson, eftersom det inte bara kan handla om sjukvård.
– Det handlar om äldre människors hem, det är där de bor, deras vardag. Då handlar det också om att bemöta de äldre som man gör i ett hem, och inte bara sköta själva vården.
Utmanar universitet om studier på svenska
Frågorna rullar in och en del hinner inte med – men variationen på ämnena är mycket stor.
Nato dyker upp, snabbt, och det är signaturen TomasG som frågar om SFP kommer att jobba för eller emot ett Natomedlemskap.
– Det är viktigt att Finland har ett trovärdigt försvar som baserar sig på den allmänna värnplikten. Vi behöver ett fördjupat samarbete med Sverige och de nordiska länderna. Natodörren ska hållas öppen. Finland borde sitta med vid de bord där för oss viktiga beslut fattas. Men ett Natomedlemskap kräver ett starkt folkligt stöd, och det stödet finns inte i dag, formulerar sig Henriksson.
Men TomasG vill ha ett tydligare svar.
– För att vara riktigt tydlig, så kommer vi ju inte jobba emot ett Natomedlemskap. Tvärtom kommer vi att fortsätta lyfta frågan och argumentera för ett Natomedlemskap. Men självfallet är det så att en Natoansökan inte kan sändas in förrän det finns ett folkligt och parlamentariskt stöd. Hoppas det blev klarare så.
En fråga om studerande får Henriksson att fundera extra länge – hur Finland ska lyckas locka studerande hit, då det i dagens läge är många finländare och särskilt finlandssvenskar som väljer att studera i Sverige.
– Bra fråga, säger Henriksson, och grubblar på om det råder en alltför stor omedvetenhet i Norden om att man kan studera på svenska i Finland.
– Vi har Åbo Akademi, vi har Helsingfors universitet med möjligheter att studera på svenska, och goda yrkeshögskolor. Vi behöver marknadsföra att det går att studera på svenska i Finland, göra folk medvetna ens om att Finland är ett tvåspråkigt land.
Också ålänningarnas studieval är centralt, säger Anna-Maja Henriksson. I vissa ämnen som juridik är det avgörande vilket lands lag man studerar.
– Det är otroligt viktigt att det finns domare och jurister som kommer från Åland och utbildar sig i det finska rättsystemet. Vi kommer behöva experter som känner både självstyrelselagen och den finska lagen och kan kommunicera med tjänstemän och politiker, säger hon.