Partierna: Nya åtgärder behövs i taxibranschen
Taxibranschens problem kräver nya åtgärder. Det medger också regeringspartierna som röstade igenom den nya taxilagen. HBL frågade partierna hur de ser på taxibranschens framtid.
Den nya taxilagen har inte haft önskad effekt, säger flera partier. Också regeringspartierna medger att det kan bli aktuellt att återinföra reglering i någon mån, efter att situationen noggrant utvärderats. Det alla partier är ense om är att åtgärder i någon form behövs för att säkra pålitliga och fungerande taxitjänster för medborgarna.
Förra veckan utförde polisen och skattemyndigheterna en razzia mot ett hundratal taxibilar. Upptäckterna var oroväckande: över hälften av de granskade taxibilarna fick anmärkningar om diverse brister. Förseelsernas allvarlighetsgrad varierade från att chaufförens namn inte var tillräckligt synligt för kunden till ett misstänkt rattfylleri och flera fall där föraren saknade körkort eller taxilicens.
Samtidigt har det uppdagats problem med Folkpensionsanstaltens (FPA) subventionerade taxiresor. Patienter har fått vänta länge på att taxin dyker upp trots att de beställt resan långt på förhand. Ibland har taxin aldrig kommit. HBL skrev tidigare om en cancerpatient som upprepade gånger förgäves väntat på FPA-taxin.
Många skyller problemen på den nya taxilagen som trädde i kraft sommaren 2018. Lagen skulle öppna upp branschen för nya aktörer, göra det lättare att starta ett taxiföretag och stödja utvecklandet av taxitjänster. Nu verkar ändå till och med de partier som röstade för den nya taxilagen ha kommit på andra tankar.
Stort sett röstade regeringspartierna Centern, Samlingspartiet och Sannfinländarna för lagen medan SDP, Vänsterförbundet och Kristdemokraterna röstade emot. Också SFP:s ledamöter röstade i huvudsak för lagen. De gröna röstade åt båda hållen.
HBL frågade partierna hur de nu förhåller sig till taxibranschens stötestenar och vad som borde göras för att lösa problemen. Så här svarade de.
Centern
De slutliga konsekvenser som taxireformen och den nya taxilagen har för företagare och konsumenter kan analyseras först senare när det finns mer omfattande information. I allmänhet gäller för stora reformer att det tar tid innan systemet fullständigt fungerar. Vi har fått både positiv och negativ respons på taxireformen.
Positivt är att det blivit lättare att få taxilicens. Skiljelinjerna mellan olika trafikformer har avtonat.
Vi har fått respons på att chaufförernas lokalkännedom och
språkkunskaper har försämrats i de stora städerna och i huvudstadsregionen i synnerhet. Visserligen har det funnits brister i de här frågorna även före reformen.
Ett viktigt medel för att lösa problemen i taxibranschen är utbildningen av chaufförerna. Här har taxiföretagarna ett allt större ansvar. Den bör utvecklas så att den möter kundernas – till exempel specialgruppers – behov allt bättre.
Taxireformens påverkningar måste nu iakttas och vid behov bör man överväga om det finns skäl att återinföra reglering i någon mån.
Samlingspartiet
Människorna måste kunna lita på taxin. Om reglerna inte följs och brister uppdagas måste man kunna fundera om till exempel kravet på lokalkännedom kunde återinföras. Positivt är att kunderna fått fler alternativ och att de möjligheter som digitaliseringen erbjuder äntligen har kunnat utnyttjas.
Som en omedelbar åtgärd föreslår vi att polisen och trafikmyndigheterna tar upp bristerna i övervakningen med taxiföretagen och understryker vikten av att regler och krav följs. Reagerandet på bristerna bör granskas genom nya omfattande övervakningsrundor i ett senare skede. Utifrån den helhetsbild som övervakningen ger måste man under kommande valperiod genomföra reparationsinsatser gällande taxiregleringen.
Samlingspartiet är redo att vid behov överväga att till exempel strama åt kraven på taxilicenser.
SDP
SDP anser att taxireformen var illa förberedd. Taxibranschen kunde ha förnyats även stegvis genom att följa med resultaten efter hand. Den nuvarande utvecklingen motsvarar orosmomenten vi såg inför reformen. Konkurrensen koncentrerar sig till storstäderna och i periferin är det svårt att få tag på en taxi om kvällarna och veckosluten. Branschen har samtidigt fått diverse nya företagare som inte har konsumentens bästa i tankarna.
Övervakningen av branschen, konsumenternas rättigheter och chaufförernas kunskaper bör fås i skick. Med tanke på säkerheten är det till exempel essentiellt att funktionshindrade personers rullstolar är korrekt fästa i taxin. En säker och pålitlig taxiservice är hela branschens fördel.
De gröna
Taxireformen hade goda mål, bland annat att möjliggöra att nya tjänster utvecklas, att underlätta verksamheten för deltidschaufförer och att stärka digitala tjänster. Att överge den strama regleringen på antalet taxilicenser var motiverat.
Men att i ett svep öppna marknaden på ett så här radikalt sätt har skapat en vild situation som är förvillande och svår för konsumenten. Den tidigare så tydliga prissättningen har blivit mångformig och svår att jämföra. Det nya systemet tjänar dem som överlag klarar sig bra i de digitala tjänsternas värld. I synnerhet äldre personer har hamnat i knipa.
Övervakningen måste nu utökas betydligt eftersom branschen fått många aktörer som inte fyller minimikraven. Ett pristak och ett krav att använda taxameter kunde vara motiverade.
Ett eget kapitel är FPA-resorna som av någon anledning konkurrensutsattes samtidigt med ändringen i taxilagen. Det här anknyter inte direkt till taxireformen men FPA bör lära sig av sina misstag och säkra åtkomsten av FPA-resor. Funktionshindrade personers rätt till rörlighet måste säkras.
I sin helhet är reformens inverkan på branschen tydlig först efter en längre tid – ett knappt år är en för kort tid för att bedöma annat än omedelbara problem.
Vänsterförbundet
Vänsterförbundets kritik och misstankar före reformen om att taxiresor blir svårare att få i periferin, priserna stiger, chaufförernas lokalkännedom minskar och att FPA-resorna blir problematiska verkar ha blivit verklighet.
Alla de problem som förekom efter Sveriges taxireform har också förekommit i Finland. Reformen har tills vidare inte haft sådana påverkningar som den angavs innebära.
Problemet som i första hand behöver åtgärdas är att prissättningen måste stå på en enhetlig bas och den borde grunda sig på lagstiftning. Inom ramen för denna enhetliga grund kan företagarna fortsättningsvis definiera sitt individuella pris och kunderna kan pålitligt jämföra taxiresornas pris.
En annan fråga som kräver åtgärder är att göra FPA-resorna fungerande. Här gäller det både taxicentralernas tillvägagångssätt – och diskrimineringsmisstankar mot vissa taxiföretagare – samt kundernas långa väntetider. Också taxichaufförernas utbildningskrav och lokalkännedom bör återigen stadgas i lagen.
Sannfinländarna
Lagen bör ändras. Det gamla systemet får man knappast tillbaka längre, men de största skavankerna måste rättas till. Den nuvarande modellen matar den svarta marknaden. Det här försökte vi varna för redan under lagförberedningen, men förgäves. Slopandet av stations- och jourplikten har praktiskt taget avlägsnat alla taxibilar utanför städernas centrum, vilket försvårar den jämlika tillgången på rentav grundläggande service.
Alla bilar som skjutsar personer borde ha taxametrar som registrerar färdsträckan och penningtransaktionerna. Gällande chaufförernas utbildning räcker det inte med bara ett prov. Också taxiföretagarna borde ha ansvar för vem som anställs. Chaufförerna ska vara pålitliga och känna till området – passageraren ska inte behöva agera navigatör från baksätet. Stations- och jourplikten måste korrigeras.
SFP
Taxiförnyelsen har inte lyckats som man planerat. Det är i praktiken väldigt få som är helt nöjda med den nuvarande situationen. Särskilt misslyckad blev reformen med FPAtaxina där situationen är ohållbar på många håll. Den gemensamma myndighetskontroll som rapporterades i medierna under veckoslutet, där man hittade brister hos närmare hälften av taxichaufförerna visar tydligt att situationen måste åtgärdas.
Situationen med FPA-taxibilarna är brådskande, och man borde utreda alternativ för att garantera tillgången till taxi runt i landet. Därtill borde man också överväga ifall kraven som ställs på taxitillstånd i dag är tillräckliga och se över övervakningen.
Kristdemokraterna
Regeringens reform har visat sig vara ett misslyckande på många sätt, vilket Kristdemokraterna varnade för under förberedelserna. Reformen har på vissa håll lett till höjda priser och till att det kan vara svårare att få tag på en taxi på landsbygden. Dessutom får man själv lotsa taxin till rätt adress då lokalkännedomen fattas. Man borde nu göra en opartisk utredning om taxireformen och utifrån den ändra på lagstiftningen.
De största problemen gäller specialgrupper, som funktionshindrade. FPA-resor har speciellt till en början varit problematiska på flera orter. Kundservicen har delvis försämrats och det har blivit krångligare att beställa en taxi.
Rentav farliga situationer har uppkommit då sjuka personer haft svårigheter med att få en taxiresa och väntetiderna varit långa. Fenomenet att företagarna favoriserar vissa kundgrupper har också ökat, vilket lett till att andra kunder haft svårare att få en taxi.
Gällande FPA-resorna bör situationen åtgärdas genom att granska avtalen.
Blå framtid
Reformen misslyckades så till vida att man inte lyckades uppnå dess mål – billigare och bättre taxitjänster. Taxilagen kan verkligen kallas den här regeringens skitlag. Nu måste felen korrigeras. Taxichaufförernas kompetenskrav borde stramas åt betydligt. Lagen ska definiera vem som kan vara taxichaufför och med vilket sorts fordon. Taxibilarna måste också märkas på ett enhetligt sätt och alla bilar ska förpliktigas att använda en taxameter som fyller vissa standarder. Både passageraren och skattemyndigheterna ska kunna följa med priset.
Nu borde man införa stränga ekonomiska sanktioner för de taxibilar som inte fyller måttet. Det är frågan om en offentlig tjänst och det behövs en modell för när taxilicensen dras in. FPA-resorna måste göras jämlika för alla.