Stabilt SFP, rödgrönt är pop

Stödet för SFP bland de svenskspråkiga är stabilt enligt en färsk enkät. Bland dem som inte röstar på SFP syns en klar förskjutning mot De gröna, VF och SDP.

Det är tredje gången tankesmedjan Magma gör en enkät bland svenskspråkiga inför ett riksdagsval. Den här gången är Svensk presstjänst samarbetspartner.

1 000 personer har tillfrågats per telefon om hur de tänker rösta i riksdagsvalet. Det handlar om ett så kallat kvoturval som ska vara representativt enligt region, ålder och kön. När de svarande bryts ned på valkretsnivå blir de ändå så få, särskilt i Egentliga Finland med 101 respondenter, att det på partinivå och särskilt på kandidatnivå är problematiskt. För att enkäten ska vara relevant borde fler intervjuas.

Stödet för SFP är i en klass för sig men det finns variationer mellan de olika valkretsarna. Av dem som uppgav vilket parti de tänker rösta på (nästan en tredjedel uppgav inte parti) väljer 69 procent SFP.

Mest kritiskt för SFP är det enligt enkäten i Egentliga Finland, där SFP för första gången sedan 2003 ställer upp på en egen lista och alltså inte ingår i ett valförbund. Det finns en risk att SFP tappar sitt enda mandat. Det vore i så fall historiskt.

Vänsterförbundet med sin ordförande Li Andersson stöds i Egentliga Finland av hela 15 procent medan De gröna stöds av 10 procent. SDP landar på 4 procent. Li Andersson är den enda kandidat i den här valkretsen som nämns av så många att hon kommer med på Magmas kandidatlista.

I Nyland ser det enligt Magmas enkät ut som SFP kunde ha en reell möjlighet att behålla det fjärde mandat partiet knep senast. För SFP är det en fördel att fyra sittande ledamöter ställer upp. Anders Adlercreutz, Thomas Blomqvist och Veronica Rehn-Kivi nämns alla i enkäten, medan Mikaela Nylander inte har fått så många omnämnanden att hon skulle lyftas upp av Magma.

Socialdemokraterna stöds av 12 procent i Nyland, De gröna av 7 procent och Samlingspartiet av 5. Varken De gröna eller Samlingspartiet verkar ha svenska eller tvåspråkiga kandidater i Nyland. För Socialdemokraterna är det ett enormt bakslag att Maarit Feldt-Ranta av hälsoskäl måste avstå från att kandidera. Anette Karlsson och Johan Kvarnström kandiderar i öst respektive väst, men kan ha svårt att få det stöd från finskt håll som skulle behövas.

I Helsingfors syns förskjutningen mot rödgrönt bland de svenskspråkiga tydligt. 60 procent stöder SFP som enligt Magmas analys har svårt att ta ett andra mandat. Sittande Eva Biaudet är den enda kandidat som har fått flera omnämnanden men hon utmanas närmast av Marcus Rantala. SDP stöds av 8, De gröna av 11, Samlingspartiet av 7 och VF av 5 procent av de svenskspråkiga.

I Österbotten tappade SFP ett mandat senast och nu bör partiet ha alla möjligheter att återta det. Anna-Maja Henriksson nämns av många, också Mikko Ollikainen, Anders Norrback, Niclas Sjöskog och Joakim Strand lyfts fram. Även KD:s Peter Östman finns med på listan över de kandidater som nämns.

Förklaringen till SFP:s oerhört starka ställning i Svenskfinland är att de svenskspråkiga väljarna tycker att svenskan i Finland är den nästviktigaste frågan i valet, bara hälsovården anses vara viktigare. Även om det finns andra partier som stöder svenskan är SFP det parti som kan problematiken bäst och sätter den allra främst.

Det finns tecken som tyder på att yngre väljargrupper resonerar på ett annat sätt. Stödet för SFP är störst bland dem som är över 45 år och vars hemspråk är svenska.

Bland de svenskspråkiga för vilka andra frågor än svenskan dominerar har de som tidigare röstade på Samlingspartiet och Centern blivit besvikna.

På frågan om vilka partier man vill se i nästa regering dominerar SFP med 82 procent, på andra plats kommer SDP med 57 och på tredje plats De gröna med 46 procent. Siffrorna för Samlingspartiet och särskilt Centern har sjunkit markant i jämförelse med situationen inför valet 2015. Precis som i den språkbarometer som kom förra veckan får de två stora regeringspartierna alltså underkänt.