Lokala språkambassadörer vill bekämpa fördomar
Så kallade språkambassadörer ska berätta för 20 000 personer hur nyttigt det var att lära sig svenska eller finska. Projektledaren Jaan Siitonen drömmer också om språkambassadörer som talar samiska.
Jaan Siitonen hade 5,5 i medeltal i svenska i skolan och skrev approbatur i studentskrivningarna i svenska, det vill säga godkänt med nöd och näppe. För att utmana sina fördomar gjorde han värnplikten i Dragsvik och i dag talar han flytande svenska. Nu bygger han upp ett nätverk av språkambassadörer som ska berätta om nyttan med att lära sig det andra inhemska nationalspråket.
– Vår målsättning är att inspirera och motivera genom exempel, säger Siitonen.
Efter att ha lett en grupp på svenska i samband med värnplikten studerade han på Svenska social- och kommunalhögskolan och skrev en tvåspråkig magisterexamen. Siitonen började själv besöka skolor 2010 för att berätta sin historia.
– Jag har haft en dröm om att bygga upp ett nationellt nätverk eftersom jag har hört så många andra inspirerande historier.
På jakt efter nya ambassadörer
Nu är Siitonen projektledare för Språkambassadörerna som har fått finansiering av Kulturfonden för 2019–2021. Målet är att 50 språkambassadörer ska göra 300 besök
■ i till exempel skolor och nå upp till 20 000 personer.
– Nu har vi nio språkambassadörer. Vi har som mål att få ihop 50 personer, men det finns ingen övre gräns.
En finskspråkig person som har lärt sig svenska eller vice versa kan bli språkambassadör. Uppgiften är att gå till exempel till en skola eller ett företag för att berätta om nyttan med att ha lärt sig språket. Ambassadörerna gör besök på sin hemort eller en ort de har koppling till.
Siitonen har visioner om att utvidga verksamheten efter 2021. I stället för att bara ha ambassadörer som talar finska och svenska, varför inte också spanska, tyska eller samiska. I Sverige skulle språkambassadörer
■ kunna gynna sverigefinnar. Språkkaféer finns också på ritbordet.
– Man kunde också ha ambassadörer i musik eller fysik. Jag frågade mig också på lektionerna varför jag egentligen behöver kunna räkna ut kraft, säger Siitonen.
Tryck från kompisar
Saara Lindgren går i gymnasiet och ska skriva svenska i studentskrivningarna nästa år. Hennes skola i Hyvinge har haft en språkambassadör på besök och Lindgren berättar att det var uppmuntrande att få höra någon annan än endast läraren tala svenska.
– Jag har två storasystrar som alltid klagade över hur jobbigt det var med tvångssvenskan. Men jag har själv alltid varit intresserad av att lära mig svenska och det har motiverat mig att få höra att jag är bra på svenska, säger Lindgren.
Hon tror att det har stor betydelse vad vännerna säger eftersom det inte är enkelt för en gymnasieelev att stå emot tryck från omgivningen. Att alla studerar svenska tror hon ändå att är viktigt.
– I den här åldern känns det kanske dumt eller onödigt. Men ingen vet vad man gör om 20 år och då är det synd om man stänger dörrar för att man inte har lärt sig svenska. Skolor, företag eller organisationer kan beställa en språkambassadör på kielilahettilaat.fi.