Bra förpackningar håller livsmedel fräscha
FÖRPACKNINGAR Christel Westerholm-Tamminen undrar (HBL Debatt 29.3) varför så mycket plast används för att packa matvaror. Ärendet diskuterades därefter på Yle Vega beträffande åländska äpplen som lär ha förpackats i både papp och plast.
Det är tyvärr nästan omöjligt för en vanlig människa att förstå varför matvaror packas så som de görs. Orsaken är att förpackningen har många funktioner under den ofta långa logistikkedjan som varan går igenom. När konsumenten får maten i sina händer har förpackningen ofta gjort 80-90 procent av sin uppgift och kan därför för konsumenten, som inte vet vad som händer under varans gång från producent till konsument, se helt dum ut. I och med att förpackningen kostar för producenten finns ingenting extra eller onödigt. Med förbehåll för till exempel lyxvaror som kosmetika, där förpackningen faktiskt är en del av illusionen. Man kan fråga sig vilkendera är mera onödig, produkten eller förpackningen?
I insändaren tas plastkassar som ett exempel. Trots tiotals vetenskapliga studier som visar att bomullskassen måste användas mer än hundra gånger innan den blir miljövänligare än engångsplastkassen fortsätter man att fördöma plastkassar i medierna. Då det är omöjligt att kämpa mot medierna har dagligvarukedjorna kommit med att minska användningen av plastkassar, vilket är bra, men det betyder inte att det skulle vara något problem med plastkassen. Problemet uppstår först om någon slänger den i naturen. All plast bör återanvändas eller förbrännas till energi i kraftverken såsom i Vandas nya stora blåa kraftverk i hörnet av Ring III och Borgåleden.
I frågan om äpplena som diskuterades på Yle Vega gäller det spill av själva produkten. Då äpplena ligger öppet i stora lådor är det ohygieniskt när människorna väljer de bästa äpplena, trycker på dem och slänger en del tillbaka i lådan, och möjligen ännu hostar på dem. Fråga nästa gång på grönsaksavdelningen hur stor andel av äpplena som i slutändan måste slängas i skräptunnan. Förpackningen brukar bara kosta några procent av varornas värde.
Forntida mjölkflaskor, som också jag kommer väl ihåg, hade vissa nackdelar. Mjölken är en väldigt ömtålig dryck som kräver hög hygien, mycket högre än till exempel läskedrycker. Det krävs kraftiga reningskemikalier under tvättprocessen av flaskorna, vilket i sin tur inte är bra för naturen. Den andra negativa faktorn är vikten. Glasflaskor med korg brukar väga mera än själva produkten. Transporten och behandlingen behöver mera energi. Nuvarande förpackningar för mjölk är betydligt hälsosammare, miljövänligare och billigare.
En bra siffra att hålla i minnet är att 98 procent av matvarorna här i västvärlden når konsumenten i gott skick, tack vare utvecklad logistik och fina förpackningar (tyvärr slänger konsumenten sedan en tredjedel av maten) medan cirka 60 procent av maten förstörs innan den når lokala konsumenter i utvecklingsländerna, beroende på dålig logistik och speciellt bristen på förpackningar. Världen kan alltså producera, redan i dagens läge, mycket mera mat än vad människan konsumerar.
Plasten i oceanerna härstammar inte från Finland men dock från EU, som under tio år har sänt hundra miljoner ton plastskräp till Kina. Där har den sorterats manuellt, en liten del återvinns och resten kastats i stora floder som för ut det flytande skräpet till oceanerna. Vissa länder inom EU har inte tagit sitt ansvar som Finland har gjort.
Förpackningskedjorna är komplicerade och svåra att förstå för konsumenten. Tusentals doktorer och vetenskapsmän har utvecklat både material och förpackningar under tiotals år. Alla detaljer är noga genomtänkta. För tillfället koncentrerar sig forskningen på att återvinna plasten. Neste har lovat återvinna en miljon ton plast per år inom de närmaste åren.